Måluppfyllelse för transportsektorns klimatpåverkan

Indikator N. H.0. 3

Diagram
Tabell
Jämför

Procentuell uppfyllelse av målet att minska klimatpåverkan från inrikes transporter med 70 % till år 2030 jämfört med år 2010
Rad-id	Kommun	Senaste värdet (%)		Datum
0	Härjedalen		102	2022
1	Berg		93	2022
2	Åre		92	2022
3	Strömsund		90	2022
4	Ragunda		84	2022
5	Vadstena		82	2022
6	Krokom		81	2022
7	Arjeplog		77	2022
8	Bräcke		75	2022
9	Danderyd		74	2022
10	Gnesta		74	2022
11	Munkfors		73	2022
12	Jokkmokk		71	2022
13	Fagersta		70	2022
14	Östersund		69	2022
15	Ockelbo		67	2022
16	Vansbro		66	2022
17	Malung-Sälen		66	2022
18	Sollentuna		66	2022
19	Sollefteå		64	2022
20	Örnsköldsvik		64	2022
21	Högsby		63	2022
22	Torsby		63	2022
23	Hudiksvall		63	2022
24	Rättvik		63	2022
25	Heby		62	2022
26	Ljusdal		62	2022
27	Hällefors		62	2022
28	Bollnäs		62	2022
29	Övertorneå		62	2022
30	Solna		61	2022
31	Gällivare		61	2022
32	Falun		61	2022
33	Sandviken		61	2022
34	Säffle		61	2022
35	Härnösand		60	2022
36	Timrå		60	2022
37	Eda		60	2022
38	Hammarö		60	2022
39	Ovanåker		60	2022
40	Gagnef		60	2022
41	Grums		60	2022
42	Stockholm		60	2022
43	Nybro		60	2022
44	Ljusnarsberg		59	2022
45	Malmö		59	2022
46	Flen		59	2022
47	Hofors		58	2022
48	Degerfors		58	2022
49	Åtvidaberg		58	2022
50	Örebro		58	2022
51	Norberg		57	2022
52	Lerum		57	2022
53	Ydre		57	2022
54	Kramfors		57	2022
55	Ronneby		57	2022
56	Gävle		57	2022
57	Perstorp		57	2022
58	Hagfors		56	2022
59	Tingsryd		56	2022
60	Leksand		56	2022
61	Ystad		56	2022
62	Burlöv		56	2022
63	Mora		56	2022
64	Växjö		56	2022
65	Ludvika		56	2022
66	Skinnskatteberg		56	2022
67	Vingåker		55	2022
68	Kinda		55	2022
69	Halmstad		55	2022
70	Kristinehamn		55	2022
71	Älmhult		55	2022
72	Katrineholm		54	2022
73	Svalöv		54	2022
74	Motala		54	2022
75	Norsjö		54	2022
76	Ånge		54	2022
77	Nordanstig		54	2022
78	Orsa		54	2022
79	Avesta		54	2022
80	Hedemora		54	2022
81	Smedjebacken		53	2022
82	Kalmar		53	2022
83	Lindesberg		53	2022
84	Luleå		53	2022
85	Älvdalen		53	2022
86	Sundsvall		53	2022
87	Lessebo		53	2022
88	Laxå		53	2022
89	Olofström		53	2022
90	Sölvesborg		53	2022
91	Arvidsjaur		53	2022
92	Karlshamn		53	2022
93	Gotland		53	2022
94	Linköping		53	2022
95	Götene		52	2022
96	Gislaved		52	2022
97	Botkyrka		52	2022
98	Tyresö		52	2022
99	Alvesta		52	2022
100	Hässleholm		52	2022
101	Forshaga		52	2022
102	Vimmerby		52	2022
103	Trelleborg		52	2022
104	Hultsfred		52	2022
105	Säter		52	2022
106	Norrköping		52	2022
107	Sala		52	2022
108	Ödeshög		52	2022
109	Hylte		52	2022
110	Markaryd		52	2022
111	Laholm		52	2022
112	Jönköping		51	2022
113	Finspång		51	2022
114	Älvsbyn		51	2022
115	Huddinge		51	2022
116	Pajala		51	2022
117	Söderköping		51	2022
118	Haparanda		51	2022
119	Uppvidinge		51	2022
120	Klippan		51	2022
121	Umeå		50	2022
122	Karlsborg		50	2022
123	Borlänge		50	2022
124	Eskilstuna		50	2022
125	Simrishamn		50	2022
126	Vetlanda		50	2022
127	Hallsberg		50	2022
128	Söderhamn		50	2022
129	Tibro		50	2022
130	Tranemo		50	2022
131	Ljungby		50	2022
132	Valdemarsvik		50	2022
133	Arvika		50	2022
134	Årjäng		49	2022
135	Mariestad		49	2022
136	Lomma		49	2022
137	Skellefteå		49	2022
138	Trollhättan		49	2022
139	Riket		49	2023
140	Karlstad		49	2022
141	Trosa		49	2022
142	Lund		49	2022
143	Kalix		49	2022
144	Håbo		49	2022
145	Höör		49	2022
146	Kil		49	2022
147	Helsingborg		49	2022
148	Filipstad		49	2022
149	Karlskoga		49	2022
150	Storfors		48	2022
151	Gullspång		48	2022
152	Bengtsfors		48	2022
153	Eslöv		48	2022
154	Vänersborg		48	2022
155	Eksjö		48	2022
156	Sävsjö		48	2022
157	Köping		48	2022
158	Västervik		48	2022
159	Skurup		48	2022
160	Essunga		48	2022
161	Älvkarleby		48	2022
162	Emmaboda		48	2022
163	Västerås		48	2022
164	Boden		47	2022
165	Staffanstorp		47	2022
166	Mellerud		47	2022
167	Karlskrona		47	2022
168	Torsås		47	2022
169	Båstad		47	2022
170	Nässjö		47	2022
171	Kävlinge		46	2022
172	Boxholm		46	2022
173	Hjo		46	2022
174	Svedala		46	2022
175	Överkalix		46	2022
176	Dals-Ed		46	2022
177	Svenljunga		46	2022
178	Kristianstad		46	2022
179	Åsele		46	2022
180	Tomelilla		46	2022
181	Tierp		46	2022
182	Nordmaling		45	2022
183	Sjöbo		45	2022
184	Kungsör		45	2022
185	Nyköping		45	2022
186	Stenungsund		45	2022
187	Sunne		45	2022
188	Mölndal		45	2022
189	Haninge		45	2022
190	Mullsjö		45	2022
191	Mörbylånga		45	2022
192	Östra Göinge		45	2022
193	Örkelljunga		45	2022
194	Vännäs		45	2022
195	Södertälje		45	2022
196	Uppsala		44	2022
197	Mjölby		44	2022
198	Nora		44	2022
199	Herrljunga		44	2022
200	Åstorp		44	2022
201	Kungsbacka		44	2022
202	Skara		44	2022
203	Vara		44	2022
204	Grästorp		44	2022
205	Knivsta		44	2022
206	Lycksele		44	2022
207	Strängnäs		44	2022
208	Alingsås		44	2022
209	Surahammar		44	2022
210	Enköping		44	2022
211	Vindeln		44	2022
212	Bjuv		43	2022
213	Ängelholm		43	2022
214	Borås		43	2022
215	Vilhelmina		43	2022
216	Vårgårda		43	2022
217	Kumla		43	2022
218	Hallstahammar		43	2022
219	Nykvarn		43	2022
220	Oskarshamn		43	2022
221	Falköping		42	2022
222	Robertsfors		42	2022
223	Partille		42	2022
224	Mark		42	2022
225	Lekeberg		42	2022
226	Värnamo		42	2022
227	Töreboda		42	2022
228	Gnosjö		41	2022
229	Skövde		41	2022
230	Munkedal		41	2022
231	Salem		41	2022
232	Upplands Väsby		41	2022
233	Vaggeryd		41	2022
234	Göteborg		41	2022
235	Täby		41	2022
236	Habo		40	2022
237	Askersund		40	2022
238	Sundbyberg		40	2022
239	Lidköping		40	2022
240	Åmål		40	2022
241	Landskrona		40	2022
242	Aneby		39	2022
243	Vellinge		39	2022
244	Mönsterås		39	2022
245	Sigtuna		39	2022
246	Arboga		39	2022
247	Hörby		39	2022
248	Falkenberg		39	2022
249	Tidaholm		39	2022
250	Malå		39	2022
251	Norrtälje		38	2022
252	Bromölla		38	2022
253	Piteå		38	2022
254	Ekerö		37	2022
255	Härryda		37	2022
256	Tanum		37	2022
257	Kungälv		36	2022
258	Östhammar		36	2022
259	Storuman		36	2022
260	Tranås		36	2022
261	Uddevalla		35	2022
262	Varberg		35	2022
263	Borgholm		34	2022
264	Osby		33	2022
265	Vallentuna		33	2022
266	Oxelösund		32	2022
267	Färgelanda		32	2022
268	Höganäs		31	2022
269	Tjörn		31	2022
270	Österåker		31	2022
271	Bjurholm		31	2022
272	Nacka		31	2022
273	Kiruna		30	2022
274	Ulricehamn		29	2022
275	Upplands-Bro		28	2022
276	Nynäshamn		28	2022
277	Ale		26	2022
278	Järfälla		26	2022
279	Bollebygd		25	2022
280	Orust		24	2022
281	Dorotea		24	2022
282	Lilla Edet		23	2022
283	Sotenäs		23	2022
284	Strömstad		14	2022
285	Lysekil		11	2022
286	Sorsele		9	2022
287	Värmdö		9	2022
288	Öckerö	-5		2022
289	Vaxholm	-6		2022
290	Lidingö	-12		2022

Exportera data till Excel

Kommentar

Förklaring
Detta mål är inskrivet i det klimatpolitiska ramverk som sju av åtta riksdagspartier står bakom. Klimatpåverkan från inrikes flygresor räknas ej med eftersom dessa ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Om utsläppen minskar linjärt från år 2010 och precis uppfyller målet om 70 % minskning år 2030, så följer kurvan den räta stigande linjen som delar ovanstående diagram på diagonalen. Om utsläppen minskar snabbare rör vi oss upp i det gröna fältet. Minskar de långsammare sjunker kurvan ned i det vita fältet.

Läs mer om detta index här. Där hittar du också den utsläppskurva som ligger till grund för beräkningen av den grad av måluppfyllelse som visas i ovanstående diagram.

OBS Siffran för år 2023 är preliminär

Analys
För att nå transportsektorns klimatmål krävs att tempot i omställningen skruvas upp rejält. Utvecklingen till 2030 är i detta scenario helt linjär, vilket den förstås inte blir, i synnerhet med tanke på att klimatpåverkan väntas öka åren 2024-2026 på grund av politiska beslut. Att skjuta omställningen på framtiden är dubbelt riskabelt; dels för att tiden för måluppfyllelse blir så kort att det inte finns utrymme för justeringar och omtag, dels för att en viktig del av målet är att för omvärlden visa upp en tidig svensk omställning - det går förstås om intet om andra agerar snabbare.

Minskningen i transportsektorns klimatpåverkan höll god takt fram till år 2013, då utvecklingen stagnerade under några år. Hur kom det sig?

Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn kommer till nästan 95 % från vägtrafiken, och på vägarna är det personbilar och tunga lastbilar som ger upphov till lejonparten av dessa utsläpp. Det är just i personbilstrafiken vi ska söka orsaken till att utsläppen inte minskade mellan åren 2013 och 2015.

Utsläppen från personbilarna beror på tre faktorer: hur bränsleslukande bilarna är, hur stor andel av bränslet som är förnybart, och hur långa sträckor bilarna körs. Dessa tre faktorer motsvarar de tre benen Bilen, Bränslet och Beteendet. Om vi studerar index H2 ser vi direkt att bilarna långsamt blev snålare under dessa år, och att andelen förnybar energi i vägtrafiken ökade markant. Boven i utsläppsdramat var alltså körsträckorna. De ökade under denna tidsperiod, efter att ha sjunkit under en följd av år fram till år 2013.

Detta är i viss mån konjunkturrelaterat. Körsträckorna nådde en topp år 2008 och sjönk sedan efter finanskrisen. En liknande konjunkturrelaterad utveckling kan ses i nybilsförsäljningen, som även sköt fart åren 2013-2017 under högkonjunkturen. Vi köpte alltså allt fler nya bilar som vi körde allt mer i.

Tyvärr drogs vi medborgare med i denna yra trots att vi blev allt mer klimatmedvetna. Resandet i kollektivtrafiken ökade inte nämnvärt dessa år. Andelen persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik stod och stampade kring 20 %.

Trots allt detta bröts stagnationen år 2016. Klimatpåverkan från transportsektorn minskade markant. Detta kan till stor del förklaras med att andelen förnybara drivmedel i vägtrafiken ökade snabbt detta år.

År 2017 bromsade tyvärr ökningstakten av andelen förnybara drivmedel in. Inbromsningen befästes då reduktionsplikten infördes år 2018, med krav på minskad klimatpåverkan från bensin och diesel genom inblandning av biodrivmedel. Men målen var lägre satta än vad vi redan hade på marknaden. (Reduktionsplikten har dock skärpts årligen sedan dess, och har drivit upp andelen förnybara drivmedel.) År 2017 bröts dessutom den långvariga trenden att nya bilar blir allt bränslesnålare.

År 2019 kunde några nya och motstridiga trender skönjas. Den förnybara andelen drivmedel inte ökade alls detta år. Å andra sidan kunde vi år 2019 för första gången på flera år se en antydan att körsträckorna i bil vänder nedåt, vilket är glädjande. Vi såg också en snabbt ökande andel energieffektiva laddbara bilar i nybilsförsäljningen, vilket minskar behovet av fossila drivmedel.

Inom en snar framtid kan elektrifieringen börja slå igenom i statistiken på användningen av fossil drivmedelsenergi, och därigenom i transportsektorns klimatpåverkan, eftersom andelen laddbara fordon på våra vägar nu närmar sig 10 procent. Det finns dock en risk att denna effekt äts upp av det olyckliga faktum att SUV-trenden fortsätter, vilken medför att nya bilar med förbränningsmotor riskerar att dra allt mer bränsle.

Minskningen av transportsektorns klimatpåverkan blev betydligt större pandemiåret 2020 än tidigare år. Det beror nästan enbart på att vägtrafiken minskade. Körsträckan i personbil med capita minskade 9 procent. Det kom en rekyleffekt åren 2021 och 2022 då denna körsträcka ökade igen, men den är ännu inte uppe på nivån före pandemin.

Återhämtningen efter pandemin med ökande trafikvolymer medförde att klimatpåverkan från inrikes transporter inte minskade alls år 2021, trots en ökande andel förnybara drivmedel tack vare skärpt reduktionsplikt som gav en ökande användning av biodrivmedel, och tack vare fler laddbara fordon som gav en ökande elanvändning i vägtrafiken.

År 2022 minskade växthusgasutsläppen från vägtrafiken kraftigt. Det beror på ytterligare skärpning av reduktionsplikten, i kombination med ännu fler laddbara fordon på vägarna, samtidigt som rekyleffekten efter pandemin bromsade in och vägtrafiken endast ökade måttligt.

År 2023 avstannade troligen minskningen av transportsektorns klimatpåverkan, eftersom skärpningen av reduktionsplikten pausades. Åren 2024-2026 väntas denna klimatpåverkan öka, främst på grund av den drastiska sänkning av reduktionsplikten som genomfördes den 1 januari 2024.

För att säkerställa utvecklingen mot klimatmålet år 2030 måste politikerna införa nya styrmedel för att öka andelen förnybara drivmedel och andelen fossiloberoende fordon, styrmedel som ersätter dem som tagits bort eller försvagats. Det behövs också nya styrmedel som hjälper oss på traven att förändra vårt beteende och leder till ett samhälle som gör oss mindre bilberoende.

Övriga kommentarer
Den klimatpåverkan som redovisas här är territoriell. Det innebär att utsläppen i livscykelperspektiv (well-to-tank) vid utvinning och tillverkning av drivmedel som importeras till Sverige inte går att utläsa i denna statistik, utan belastar ursprungslandets utsläppsstatistik. Utsläppen från biodrivmedel räknas som noll. Det innebär inte att några utsläpp glöms bort, utan ska ses som ett bokföringstekniskt val: om drivmedel utvinns och tillverkas i Sverige belastar utsläppen från denna process andra utsläppskategorier, som industri och jordbruk. Om användning av biodrivmedel leder till en nettoförlust av mängden kol som binds i skog och mark belastar detta utsläppskategorin LULUCF.

Underlaget för riket som helhet är hämtat från Svergies officiella utsläppsstatistik, som redovisas av Naturvårdsverket med knappt ett års fördröjning. Underlaget för enskilda kommuner är hämtat från den Nationella emissionsdatabasen. Den bryter ned hela Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser på territoriella lokala utsläpp enligt en given modell. Data redovisas med cirka ett och ett halvt års fördröjning. Dessa utsläpp påverkas till betydande del av det lokala vägnätet, och förändringar i sådan infrastruktur kan orsaka påtagliga förändringar i de beräknade lokala utsläppen från ett år till ett annat.

Klimatpåverkan från de olika trafikslagen i transportsektorn visas i indikator K3, och klimatpåverkan från olika fordonstyper i vägtrafiken visas i indikator K4. På kommunal nivå visas motsvarande statistik i indikatorerna K3_KH respektive K4_KH.