Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Måluppfyllelse för transportsektorns klimatpåverkan

Procentuell uppfyllelse av målet att minska klimatpåverkan från inrikes transporter med 70 % till år 2030 jämfört med år 2010
Kommun Senaste värdet (%) Datum
Härjedalen  92 2021
Berg  83 2021
Åre  81 2021
Strömsund  77 2021
Vadstena  75 2021
Gnesta  71 2021
Krokom  69 2021
Ragunda  69 2021
Danderyd  67 2021
Munkfors  62 2021
Fagersta  61 2021
Ockelbo  61 2021
Arjeplog  59 2021
Bräcke  59 2021
Vansbro  58 2021
Malung-Sälen  57 2021
Örnsköldsvik  57 2021
Sollentuna  57 2021
Högsby  56 2021
Sollefteå  55 2021
Hudiksvall  55 2021
Jokkmokk  55 2021
Ljusdal  55 2021
Östersund  54 2021
Rättvik  54 2021
Heby  54 2021
Bollnäs  53 2021
Hammarö  53 2021
Hällefors  53 2021
Åtvidaberg  52 2021
Ovanåker  52 2021
Sandviken  52 2021
Falun  52 2021
Solna  52 2021
Timrå  52 2021
Härnösand  52 2021
Ydre  51 2021
Gotland  51 2021
Stockholm  51 2021
Torsby  51 2021
Gagnef  51 2021
Nybro  51 2021
Kinda  51 2021
Flen  50 2021
Säffle  50 2021
Malmö  50 2021
Lerum  50 2021
Ljusnarsberg  49 2021
Riket  49 2022
Hofors  49 2021
Kramfors  49 2021
Ronneby  48 2021
Degerfors  48 2021
Örebro  48 2021
Gävle  48 2021
Växjö  48 2021
Eda  47 2021
Valdemarsvik  47 2021
Älmhult  47 2021
Tingsryd  47 2021
Vingåker  47 2021
Norberg  47 2021
Perstorp  47 2021
Söderköping  46 2021
Oxelösund  46 2021
Ludvika  46 2021
Leksand  46 2021
Ånge  46 2021
Mora  46 2021
Halmstad  46 2021
Karlsborg  46 2021
Ystad  46 2021
Burlöv  45 2021
Grums  45 2021
Katrineholm  45 2021
Nordanstig  45 2021
Skinnskatteberg  45 2021
Vimmerby  45 2021
Motala  45 2021
Götene  45 2021
Sundsvall  44 2021
Laxå  44 2021
Trelleborg  44 2021
Sölvesborg  44 2021
Alvesta  44 2021
Orsa  44 2021
Svalöv  44 2021
Karlshamn  44 2021
Hultsfred  44 2021
Olofström  44 2021
Avesta  44 2021
Lessebo  43 2021
Hedemora  43 2021
Smedjebacken  43 2021
Tyresö  43 2021
Kalmar  43 2021
Älvdalen  43 2021
Lindesberg  43 2021
Västervik  43 2021
Uppvidinge  43 2021
Botkyrka  43 2021
Hagfors  43 2021
Linköping  43 2021
Norrköping  42 2021
Hässleholm  42 2021
Finspång  42 2021
Tibro  42 2021
Hylte  42 2021
Vetlanda  42 2021
Markaryd  42 2021
Norsjö  42 2021
Gislaved  42 2021
Laholm  42 2021
Mariestad  41 2021
Säter  41 2021
Ödeshög  41 2021
Hallsberg  41 2021
Huddinge  41 2021
Söderhamn  41 2021
Jönköping  41 2021
Eskilstuna  41 2021
Kristinehamn  40 2021
Sala  40 2021
Tranemo  40 2021
Gullspång  40 2021
Borlänge  40 2021
Trosa  40 2021
Trollhättan  40 2021
Helsingborg  40 2021
Ljungby  40 2021
Klippan  40 2021
Gällivare  40 2021
Essunga  40 2021
Mellerud  40 2021
Lund  40 2021
Älvkarleby  39 2021
Höör  39 2021
Vänersborg  39 2021
Eksjö  39 2021
Håbo  39 2021
Bengtsfors  39 2021
Forshaga  39 2021
Skurup  39 2021
Båstad  38 2021
Övertorneå  38 2021
Kävlinge  38 2021
Umeå  38 2021
Tierp  38 2021
Lomma  38 2021
Mörbylånga  38 2021
Karlskrona  38 2021
Sävsjö  38 2021
Emmaboda  38 2021
Karlskoga  38 2021
Eslöv  38 2021
Simrishamn  38 2021
Stenungsund  37 2021
Skellefteå  37 2021
Haninge  37 2021
Herrljunga  37 2021
Hjo  37 2021
Svedala  37 2021
Västerås  37 2021
Köping  36 2021
Knivsta  36 2021
Östhammar  36 2021
Boxholm  36 2021
Nässjö  36 2021
Torsås  36 2021
Dals-Ed  36 2021
Svenljunga  36 2021
Oskarshamn  36 2021
Staffanstorp  36 2021
Töreboda  36 2021
Nyköping  36 2021
Vara  35 2021
Östra Göinge  35 2021
Kristianstad  35 2021
Mölndal  35 2021
Alingsås  35 2021
Skara  35 2021
Luleå  35 2021
Arvika  35 2021
Karlstad  35 2021
Sigtuna  35 2021
Sjöbo  35 2021
Uppsala  35 2021
Grästorp  34 2021
Vårgårda  34 2021
Tomelilla  34 2021
Kungsbacka  34 2021
Storfors  34 2021
Årjäng  34 2021
Strängnäs  34 2021
Falköping  34 2021
Kungsör  34 2021
Borås  34 2021
Filipstad  34 2021
Kil  33 2021
Södertälje  33 2021
Enköping  33 2021
Göteborg  33 2021
Mjölby  33 2021
Mullsjö  33 2021
Nora  33 2021
Örkelljunga  33 2021
Mark  32 2021
Åstorp  32 2021
Partille  32 2021
Lidköping  32 2021
Bjuv  32 2021
Ängelholm  32 2021
Nykvarn  32 2021
Skövde  32 2021
Surahammar  31 2021
Kumla  31 2021
Nordmaling  31 2021
Askersund  31 2021
Robertsfors  31 2021
Borgholm  31 2021
Munkedal  30 2021
Landskrona  30 2021
Hallstahammar  30 2021
Upplands Väsby  30 2021
Sunne  30 2021
Lekeberg  30 2021
Värnamo  30 2021
Arvidsjaur  29 2021
Ekerö  29 2021
Åmål  29 2021
Mönsterås  29 2021
Gnosjö  29 2021
Salem  29 2021
Vännäs  29 2021
Vindeln  29 2021
Tidaholm  29 2021
Sundbyberg  29 2021
Norrtälje  29 2021
Täby  29 2021
Vellinge  29 2021
Lycksele  28 2021
Hörby  28 2021
Vaggeryd  28 2021
Aneby  28 2021
Falkenberg  28 2021
Habo  28 2021
Åsele  28 2021
Kungälv  27 2021
Härryda  27 2021
Arboga  27 2021
Älvsbyn  27 2021
Vilhelmina  26 2021
Tanum  26 2021
Bromölla  26 2021
Haparanda  26 2021
Sotenäs  25 2021
Pajala  25 2021
Varberg  24 2021
Boden  24 2021
Osby  24 2021
Höganäs  23 2021
Uddevalla  23 2021
Kalix  23 2021
Tranås  23 2021
Nynäshamn  23 2021
Nacka  22 2021
Malå  22 2021
Tjörn  22 2021
Vallentuna  21 2021
Österåker  20 2021
Färgelanda  20 2021
Ulricehamn  18 2021
Bjurholm  17 2021
Storuman  16 2021
Lysekil  16 2021
Upplands-Bro  16 2021
Orust  15 2021
Ale  15 2021
Överkalix  14 2021
Piteå  14 2021
Bollebygd  13 2021
Järfälla  13 2021
Lilla Edet  12 2021
Värmdö  3 2021
Dorotea  2 2021
Strömstad -2 2021
Kiruna -5 2021
Sorsele -15 2021
Vaxholm -19 2021
Öckerö -20 2021
Lidingö -78 2021
Datakälla: Naturvårdsverket: Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter (Sveriges officiella statistik), Nationella emissionsdatabasen

Kommentar

Förklaring
Detta mål är inskrivet i det klimatpolitiska ramverk som sju av åtta riksdagspartier står bakom. Klimatpåverkan från inrikes flygresor räknas ej med eftersom dessa ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Om utsläppen minskar linjärt från år 2010 och precis uppfyller målet om 70 % minskning år 2030, så följer kurvan den räta stigande linjen som delar ovanstående diagram på diagonalen. Om utsläppen minskar snabbare rör vi oss upp i det gröna fältet. Minskar de långsammare sjunker kurvan ned i det vita fältet.

Läs mer om detta index här. Där hittar du också den utsläppskurva som ligger till grund för beräkningen av den grad av måluppfyllelse som visas i ovanstående diagram.

Analys
För att nå transportsektorns klimatmål krävs att tempot i omställningen skruvas upp ännu ett snäpp. Utvecklingen till 2030 är i detta scenario helt linjär, vilket den förstås inte blir - men att skjuta omställningen på framtiden är dubbelt riskabelt; dels för att tiden för måluppfyllelse blir så kort att det inte finns utrymme för justeringar och omtag, dels för att en viktig del av målet är att för omvärlden visa upp en tidig svensk omställning - det går förstås om intet om andra agerar snabbare.

Minskningen i transportsektorns klimatpåverkan höll god takt fram till år 2013, då utvecklingen stagnerade under några år. Hur kom det sig?

Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn kommer till nästan 95 % från vägtrafiken, och på vägarna är det personbilar och tunga lastbilar som ger upphov till lejonparten av dessa utsläpp. Det är just i personbilstrafiken vi ska söka orsaken till att utsläppen inte minskade mellan åren 2013 och 2015.

Utsläppen från personbilarna beror på tre faktorer: hur bränsleslukande bilarna är, hur stor andel av bränslet som är förnybart, och hur långa sträckor bilarna körs. Dessa tre faktorer motsvarar de tre benen Bilen, Bränslet och Beteendet. Om vi studerar index H2 ser vi direkt att bilarna långsamt blev snålare under dessa år, och att andelen förnybar energi i vägtrafiken ökade markant. Boven i utsläppsdramat var alltså körsträckorna. De ökade under denna tidsperiod, efter att ha sjunkit under en följd av år fram till år 2013.

Detta är i viss mån konjunkturrelaterat. Körsträckorna nådde en topp år 2008 och sjönk sedan efter finanskrisen. En liknande konjunkturrelaterad utveckling kan ses i nybilsförsäljningen, som även sköt fart åren 2013-2017 under högkonjunkturen. Vi köpte alltså allt fler nya bilar som vi körde allt mer i.

Tyvärr drogs vi medborgare med i denna yra trots att vi blev allt mer klimatmedvetna. Resandet i kollektivtrafiken ökade inte nämnvärt dessa år. Andelen persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik stod och stampade kring 20 %.

Trots allt detta bröts stagnationen år 2016. Klimatpåverkan från transportsektorn minskade markant. Detta kan till stor del förklaras med att andelen förnybara drivmedel i vägtrafiken ökade snabbt detta år.

År 2017 bromsade tyvärr ökningstakten av andelen förnybara drivmedel in. Inbromsningen befästes då reduktionsplikten infördes år 2018, med krav på minskad klimatpåverkan från bensin och diesel genom inblandning av biodrivmedel. Men målen var lägre satta än vad vi redan hade på marknaden. (Reduktionsplikten har dock skärpts årligen sedan dess, och har drivit upp andelen förnybara drivmedel.) År 2017 bröts dessutom den långvariga trenden att nya bilar blir allt bränslesnålare.

År 2019 kunde några nya och motstridiga trender skönjas. Den förnybara andelen drivmedel inte ökade alls detta år. Å andra sidan kunde vi år 2019 för första gången på flera år se en antydan att körsträckorna i bil vänder nedåt, vilket är glädjande. Vi såg också en snabbt ökande andel energieffektiva laddbara bilar i nybilsförsäljningen, vilket minskar behovet av fossila drivmedel.

Inom en snar framtid kan elektrifieringen börja slå igenom i statistiken på användningen av fossil drivmedelsenergi, och därigenom i transportsektorns klimatpåverkan, eftersom andelen laddbara fordon på våra vägar nu närmar sig 10 procent. Det finns dock en risk att denna effekt äts upp av det olyckliga faktum att SUV-trenden fortsätter, vilken medför att nya bilar med förbränningsmotor riskerar att dra allt mer bränsle.

Minskningen av transportsektorns klimatpåverkan blev betydligt större pandemiåret 2020 än tidigare år. Det beror nästan enbart på att vägtrafiken minskade. Körsträckan i personbil med capita minskade 9 procent. Det kom en rekyleffekt åren 2021 och 2022 då denna körsträcka ökade igen, men den är ännu inte uppe på nivån före pandemin.

Återhämtningen efter pandemin med ökande trafikvolymer medförde att klimatpåverkan från inrikes transporter inte minskade alls år 2021, trots en ökande andel förnybara drivmedel tack vare skärpt reduktionsplikt som gav en ökande användning av biodrivmedel, och tack vare fler laddbara fordon som gav en ökande elanvändning i vägtrafiken.

Preliminära data för 2022 tyder dock på att växthusgasutsläppen från vägtrafiken minskade kraftigt detta år. Det beror på ytterligare skärpning av reduktionsplikten, i kombination med ännu fler laddbara fordon på vägarna, samtidigt som rekyleffekten efter pandemin bromsade in och vägtrafiken endast ökade måttligt.

För att säkerställa utvecklingen mot klimatmålet måste politikerna bevara befintliga styrmedel. De måste också införa nya styrmedel som hjälper oss på traven att förändra vårt beteende och leder till ett samhälle som gör oss mindre bilberoende.

Den drastiska försvagningen av reduktionsplikten som regeringen aviserade våren 2023 innebär att andra styrmedel måste förstärkas desto mer, om Sverige ska ha en chans att nå transportsektorns klimatmål år 2030.

Övriga kommentarer
Den klimatpåverkan som redovisas här är territoriell. Det innebär att utsläppen i livscykelperspektiv (well-to-tank) vid utvinning och tillverkning av drivmedel som importeras till Sverige inte går att utläsa i denna statistik, utan belastar ursprungslandets utsläppsstatistik. Utsläppen från biodrivmedel räknas som noll. Det innebär inte att några utsläpp glöms bort, utan ska ses som ett bokföringstekniskt val: om drivmedel utvinns och tillverkas i Sverige belastar utsläppen från denna process andra utsläppskategorier, som industri och jordbruk. Om användning av biodrivmedel leder till en nettoförlust av mängden kol som binds i skog och mark belastar detta utsläppskategorin LULUCF.

Underlaget för riket som helhet är hämtat från Svergies officiella utsläppsstatistik, som redovisas av Naturvårdsverket med knappt ett års fördröjning. Underlaget för enskilda kommuner är hämtat från den Nationella emissionsdatabasen. Den bryter ned hela Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser på territoriella lokala utsläpp enligt en given modell. Data redovisas med cirka ett och ett halvt års fördröjning. Dessa utsläpp påverkas till betydande del av det lokala vägnätet, och förändringar i sådan infrastruktur kan orsaka påtagliga förändringar i de beräknade lokala utsläppen från ett år till ett annat.

Klimatpåverkan från de olika trafikslagen i transportsektorn visas i indikator K3, och klimatpåverkan från olika fordonstyper i vägtrafiken visas i indikator K4. På kommunal nivå visas motsvarande statistik i indikatorerna K3_KH respektive K4_KH.

Indikator N.H.0.3
Uppdaterad: 2023-12-15