Gå direkt till sidans innehåll

Måluppfyllelse för transportsektorns klimatpåverkan

Indikator SE. 5

Procentuell uppfyllelse av målet att minska klimatpåverkan från inrikes transporter med 70 % till år 2030 jämfört med år 2010

Rad-id Kommun Senaste värdet (%) Datum
0 Härjedalen  102 2022
1 Berg  93 2022
2 Åre  92 2022
3 Strömsund  90 2022
4 Ragunda  84 2022
5 Vadstena  82 2022
6 Krokom  81 2022
7 Arjeplog  77 2022
8 Bräcke  75 2022
9 Danderyd  74 2022
10 Gnesta  74 2022
11 Munkfors  73 2022
12 Jokkmokk  71 2022
13 Fagersta  70 2022
14 Östersund  69 2022
15 Ockelbo  67 2022
16 Vansbro  66 2022
17 Malung-Sälen  66 2022
18 Sollentuna  66 2022
19 Sollefteå  64 2022
20 Örnsköldsvik  64 2022
21 Högsby  63 2022
22 Torsby  63 2022
23 Hudiksvall  63 2022
24 Rättvik  63 2022
25 Heby  62 2022
26 Ljusdal  62 2022
27 Hällefors  62 2022
28 Bollnäs  62 2022
29 Övertorneå  62 2022
30 Solna  61 2022
31 Gällivare  61 2022
32 Falun  61 2022
33 Sandviken  61 2022
34 Säffle  61 2022
35 Härnösand  60 2022
36 Timrå  60 2022
37 Eda  60 2022
38 Hammarö  60 2022
39 Ovanåker  60 2022
40 Gagnef  60 2022
41 Grums  60 2022
42 Stockholm  60 2022
43 Nybro  60 2022
44 Ljusnarsberg  59 2022
45 Malmö  59 2022
46 Flen  59 2022
47 Hofors  58 2022
48 Degerfors  58 2022
49 Åtvidaberg  58 2022
50 Örebro  58 2022
51 Norberg  57 2022
52 Lerum  57 2022
53 Ydre  57 2022
54 Kramfors  57 2022
55 Ronneby  57 2022
56 Gävle  57 2022
57 Perstorp  57 2022
58 Hagfors  56 2022
59 Tingsryd  56 2022
60 Leksand  56 2022
61 Ystad  56 2022
62 Burlöv  56 2022
63 Mora  56 2022
64 Växjö  56 2022
65 Ludvika  56 2022
66 Skinnskatteberg  56 2022
67 Vingåker  55 2022
68 Kinda  55 2022
69 Halmstad  55 2022
70 Kristinehamn  55 2022
71 Älmhult  55 2022
72 Katrineholm  54 2022
73 Svalöv  54 2022
74 Motala  54 2022
75 Norsjö  54 2022
76 Ånge  54 2022
77 Nordanstig  54 2022
78 Orsa  54 2022
79 Avesta  54 2022
80 Hedemora  54 2022
81 Smedjebacken  53 2022
82 Kalmar  53 2022
83 Lindesberg  53 2022
84 Luleå  53 2022
85 Älvdalen  53 2022
86 Sundsvall  53 2022
87 Lessebo  53 2022
88 Laxå  53 2022
89 Olofström  53 2022
90 Sölvesborg  53 2022
91 Arvidsjaur  53 2022
92 Karlshamn  53 2022
93 Gotland  53 2022
94 Linköping  53 2022
95 Götene  52 2022
96 Gislaved  52 2022
97 Botkyrka  52 2022
98 Tyresö  52 2022
99 Alvesta  52 2022
100 Hässleholm  52 2022
101 Forshaga  52 2022
102 Vimmerby  52 2022
103 Trelleborg  52 2022
104 Hultsfred  52 2022
105 Säter  52 2022
106 Norrköping  52 2022
107 Sala  52 2022
108 Ödeshög  52 2022
109 Hylte  52 2022
110 Markaryd  52 2022
111 Laholm  52 2022
112 Jönköping  51 2022
113 Finspång  51 2022
114 Älvsbyn  51 2022
115 Huddinge  51 2022
116 Pajala  51 2022
117 Söderköping  51 2022
118 Haparanda  51 2022
119 Uppvidinge  51 2022
120 Klippan  51 2022
121 Umeå  50 2022
122 Karlsborg  50 2022
123 Borlänge  50 2022
124 Eskilstuna  50 2022
125 Simrishamn  50 2022
126 Vetlanda  50 2022
127 Hallsberg  50 2022
128 Söderhamn  50 2022
129 Tibro  50 2022
130 Tranemo  50 2022
131 Ljungby  50 2022
132 Valdemarsvik  50 2022
133 Arvika  50 2022
134 Årjäng  49 2022
135 Mariestad  49 2022
136 Lomma  49 2022
137 Skellefteå  49 2022
138 Trollhättan  49 2022
139 Riket  49 2023
140 Karlstad  49 2022
141 Trosa  49 2022
142 Lund  49 2022
143 Kalix  49 2022
144 Håbo  49 2022
145 Höör  49 2022
146 Kil  49 2022
147 Helsingborg  49 2022
148 Filipstad  49 2022
149 Karlskoga  49 2022
150 Storfors  48 2022
151 Gullspång  48 2022
152 Bengtsfors  48 2022
153 Eslöv  48 2022
154 Vänersborg  48 2022
155 Eksjö  48 2022
156 Sävsjö  48 2022
157 Köping  48 2022
158 Västervik  48 2022
159 Skurup  48 2022
160 Essunga  48 2022
161 Älvkarleby  48 2022
162 Emmaboda  48 2022
163 Västerås  48 2022
164 Boden  47 2022
165 Staffanstorp  47 2022
166 Mellerud  47 2022
167 Karlskrona  47 2022
168 Torsås  47 2022
169 Båstad  47 2022
170 Nässjö  47 2022
171 Kävlinge  46 2022
172 Boxholm  46 2022
173 Hjo  46 2022
174 Svedala  46 2022
175 Överkalix  46 2022
176 Dals-Ed  46 2022
177 Svenljunga  46 2022
178 Kristianstad  46 2022
179 Åsele  46 2022
180 Tomelilla  46 2022
181 Tierp  46 2022
182 Nordmaling  45 2022
183 Sjöbo  45 2022
184 Kungsör  45 2022
185 Nyköping  45 2022
186 Stenungsund  45 2022
187 Sunne  45 2022
188 Mölndal  45 2022
189 Haninge  45 2022
190 Mullsjö  45 2022
191 Mörbylånga  45 2022
192 Östra Göinge  45 2022
193 Örkelljunga  45 2022
194 Vännäs  45 2022
195 Södertälje  45 2022
196 Uppsala  44 2022
197 Mjölby  44 2022
198 Nora  44 2022
199 Herrljunga  44 2022
200 Åstorp  44 2022
201 Kungsbacka  44 2022
202 Skara  44 2022
203 Vara  44 2022
204 Grästorp  44 2022
205 Knivsta  44 2022
206 Lycksele  44 2022
207 Strängnäs  44 2022
208 Alingsås  44 2022
209 Surahammar  44 2022
210 Enköping  44 2022
211 Vindeln  44 2022
212 Bjuv  43 2022
213 Ängelholm  43 2022
214 Borås  43 2022
215 Vilhelmina  43 2022
216 Vårgårda  43 2022
217 Kumla  43 2022
218 Hallstahammar  43 2022
219 Nykvarn  43 2022
220 Oskarshamn  43 2022
221 Falköping  42 2022
222 Robertsfors  42 2022
223 Partille  42 2022
224 Mark  42 2022
225 Lekeberg  42 2022
226 Värnamo  42 2022
227 Töreboda  42 2022
228 Gnosjö  41 2022
229 Skövde  41 2022
230 Munkedal  41 2022
231 Salem  41 2022
232 Upplands Väsby  41 2022
233 Vaggeryd  41 2022
234 Göteborg  41 2022
235 Täby  41 2022
236 Habo  40 2022
237 Askersund  40 2022
238 Sundbyberg  40 2022
239 Lidköping  40 2022
240 Åmål  40 2022
241 Landskrona  40 2022
242 Aneby  39 2022
243 Vellinge  39 2022
244 Mönsterås  39 2022
245 Sigtuna  39 2022
246 Arboga  39 2022
247 Hörby  39 2022
248 Falkenberg  39 2022
249 Tidaholm  39 2022
250 Malå  39 2022
251 Norrtälje  38 2022
252 Bromölla  38 2022
253 Piteå  38 2022
254 Ekerö  37 2022
255 Härryda  37 2022
256 Tanum  37 2022
257 Kungälv  36 2022
258 Östhammar  36 2022
259 Storuman  36 2022
260 Tranås  36 2022
261 Uddevalla  35 2022
262 Varberg  35 2022
263 Borgholm  34 2022
264 Osby  33 2022
265 Vallentuna  33 2022
266 Oxelösund  32 2022
267 Färgelanda  32 2022
268 Höganäs  31 2022
269 Tjörn  31 2022
270 Österåker  31 2022
271 Bjurholm  31 2022
272 Nacka  31 2022
273 Kiruna  30 2022
274 Ulricehamn  29 2022
275 Upplands-Bro  28 2022
276 Nynäshamn  28 2022
277 Ale  26 2022
278 Järfälla  26 2022
279 Bollebygd  25 2022
280 Orust  24 2022
281 Dorotea  24 2022
282 Lilla Edet  23 2022
283 Sotenäs  23 2022
284 Strömstad  14 2022
285 Lysekil  11 2022
286 Sorsele  9 2022
287 Värmdö  9 2022
288 Öckerö -5 2022
289 Vaxholm -6 2022
290 Lidingö -12 2022
Datakälla: Naturvårdsverket: Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter (Sveriges officiella statistik), Nationella emissionsdatabasen

Kommentar

Förklaring
Detta mål är inskrivet i det klimatpolitiska ramverk som sju av åtta riksdagspartier står bakom. Klimatpåverkan från inrikes flygresor räknas ej med eftersom dessa ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Om utsläppen minskar linjärt från år 2010 och precis uppfyller målet om 70 % minskning år 2030, så följer kurvan den räta stigande linjen som delar ovanstående diagram på diagonalen. Om utsläppen minskar snabbare rör vi oss upp i det gröna fältet. Minskar de långsammare sjunker kurvan ned i det vita fältet.

Läs mer om detta index här. Där hittar du också den utsläppskurva som ligger till grund för beräkningen av den grad av måluppfyllelse som visas i ovanstående diagram.

OBS Siffran för år 2023 är preliminär

Analys
För att nå transportsektorns klimatmål krävs att tempot i omställningen skruvas upp rejält. Utvecklingen till 2030 är i detta scenario helt linjär, vilket den förstås inte blir, i synnerhet med tanke på att klimatpåverkan väntas öka åren 2024-2026 på grund av politiska beslut. Att skjuta omställningen på framtiden är dubbelt riskabelt; dels för att tiden för måluppfyllelse blir så kort att det inte finns utrymme för justeringar och omtag, dels för att en viktig del av målet är att för omvärlden visa upp en tidig svensk omställning - det går förstås om intet om andra agerar snabbare.

Minskningen i transportsektorns klimatpåverkan höll god takt fram till år 2013, då utvecklingen stagnerade under några år. Hur kom det sig?

Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn kommer till nästan 95 % från vägtrafiken, och på vägarna är det personbilar och tunga lastbilar som ger upphov till lejonparten av dessa utsläpp. Det är just i personbilstrafiken vi ska söka orsaken till att utsläppen inte minskade mellan åren 2013 och 2015.

Utsläppen från personbilarna beror på tre faktorer: hur bränsleslukande bilarna är, hur stor andel av bränslet som är förnybart, och hur långa sträckor bilarna körs. Dessa tre faktorer motsvarar de tre benen Bilen, Bränslet och Beteendet. Om vi studerar index H2 ser vi direkt att bilarna långsamt blev snålare under dessa år, och att andelen förnybar energi i vägtrafiken ökade markant. Boven i utsläppsdramat var alltså körsträckorna. De ökade under denna tidsperiod, efter att ha sjunkit under en följd av år fram till år 2013.

Detta är i viss mån konjunkturrelaterat. Körsträckorna nådde en topp år 2008 och sjönk sedan efter finanskrisen. En liknande konjunkturrelaterad utveckling kan ses i nybilsförsäljningen, som även sköt fart åren 2013-2017 under högkonjunkturen. Vi köpte alltså allt fler nya bilar som vi körde allt mer i.

Tyvärr drogs vi medborgare med i denna yra trots att vi blev allt mer klimatmedvetna. Resandet i kollektivtrafiken ökade inte nämnvärt dessa år. Andelen persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik stod och stampade kring 20 %.

Trots allt detta bröts stagnationen år 2016. Klimatpåverkan från transportsektorn minskade markant. Detta kan till stor del förklaras med att andelen förnybara drivmedel i vägtrafiken ökade snabbt detta år.

År 2017 bromsade tyvärr ökningstakten av andelen förnybara drivmedel in. Inbromsningen befästes då reduktionsplikten infördes år 2018, med krav på minskad klimatpåverkan från bensin och diesel genom inblandning av biodrivmedel. Men målen var lägre satta än vad vi redan hade på marknaden. (Reduktionsplikten har dock skärpts årligen sedan dess, och har drivit upp andelen förnybara drivmedel.) År 2017 bröts dessutom den långvariga trenden att nya bilar blir allt bränslesnålare.

År 2019 kunde några nya och motstridiga trender skönjas. Den förnybara andelen drivmedel inte ökade alls detta år. Å andra sidan kunde vi år 2019 för första gången på flera år se en antydan att körsträckorna i bil vänder nedåt, vilket är glädjande. Vi såg också en snabbt ökande andel energieffektiva laddbara bilar i nybilsförsäljningen, vilket minskar behovet av fossila drivmedel.

Inom en snar framtid kan elektrifieringen börja slå igenom i statistiken på användningen av fossil drivmedelsenergi, och därigenom i transportsektorns klimatpåverkan, eftersom andelen laddbara fordon på våra vägar nu närmar sig 10 procent. Det finns dock en risk att denna effekt äts upp av det olyckliga faktum att SUV-trenden fortsätter, vilken medför att nya bilar med förbränningsmotor riskerar att dra allt mer bränsle.

Minskningen av transportsektorns klimatpåverkan blev betydligt större pandemiåret 2020 än tidigare år. Det beror nästan enbart på att vägtrafiken minskade. Körsträckan i personbil med capita minskade 9 procent. Det kom en rekyleffekt åren 2021 och 2022 då denna körsträcka ökade igen, men den är ännu inte uppe på nivån före pandemin.

Återhämtningen efter pandemin med ökande trafikvolymer medförde att klimatpåverkan från inrikes transporter inte minskade alls år 2021, trots en ökande andel förnybara drivmedel tack vare skärpt reduktionsplikt som gav en ökande användning av biodrivmedel, och tack vare fler laddbara fordon som gav en ökande elanvändning i vägtrafiken.

År 2022 minskade växthusgasutsläppen från vägtrafiken kraftigt. Det beror på ytterligare skärpning av reduktionsplikten, i kombination med ännu fler laddbara fordon på vägarna, samtidigt som rekyleffekten efter pandemin bromsade in och vägtrafiken endast ökade måttligt.

År 2023 avstannade troligen minskningen av transportsektorns klimatpåverkan, eftersom skärpningen av reduktionsplikten pausades. Åren 2024-2026 väntas denna klimatpåverkan öka, främst på grund av den drastiska sänkning av reduktionsplikten som genomfördes den 1 januari 2024.

För att säkerställa utvecklingen mot klimatmålet år 2030 måste politikerna införa nya styrmedel för att öka andelen förnybara drivmedel och andelen fossiloberoende fordon, styrmedel som ersätter dem som tagits bort eller försvagats. Det behövs också nya styrmedel som hjälper oss på traven att förändra vårt beteende och leder till ett samhälle som gör oss mindre bilberoende.

Övriga kommentarer
Den klimatpåverkan som redovisas här är territoriell. Det innebär att utsläppen i livscykelperspektiv (well-to-tank) vid utvinning och tillverkning av drivmedel som importeras till Sverige inte går att utläsa i denna statistik, utan belastar ursprungslandets utsläppsstatistik. Utsläppen från biodrivmedel räknas som noll. Det innebär inte att några utsläpp glöms bort, utan ska ses som ett bokföringstekniskt val: om drivmedel utvinns och tillverkas i Sverige belastar utsläppen från denna process andra utsläppskategorier, som industri och jordbruk. Om användning av biodrivmedel leder till en nettoförlust av mängden kol som binds i skog och mark belastar detta utsläppskategorin LULUCF.

Underlaget för riket som helhet är hämtat från Svergies officiella utsläppsstatistik, som redovisas av Naturvårdsverket med knappt ett års fördröjning. Underlaget för enskilda kommuner är hämtat från den Nationella emissionsdatabasen. Den bryter ned hela Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser på territoriella lokala utsläpp enligt en given modell. Data redovisas med cirka ett och ett halvt års fördröjning. Dessa utsläpp påverkas till betydande del av det lokala vägnätet, och förändringar i sådan infrastruktur kan orsaka påtagliga förändringar i de beräknade lokala utsläppen från ett år till ett annat.

Klimatpåverkan från de olika trafikslagen i transportsektorn visas i indikator K3, och klimatpåverkan från olika fordonstyper i vägtrafiken visas i indikator K4. På kommunal nivå visas motsvarande statistik i indikatorerna K3_KH respektive K4_KH.

Uppdaterad: 2024-11-28