Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Måluppfyllelse för transportsektorns klimatpåverkan

Procentuell uppfyllelse av målet att minska klimatpåverkan från inrikes transporter med 70 % till år 2030 jämfört med år 2010
Kommun Senaste värdet (%) Datum
Danderyd  64 2019
Vadstena  63 2019
Gnesta  54 2019
Sundbyberg  51 2019
Munkfors  51 2019
Lerum  47 2019
Fagersta  47 2019
Bräcke  46 2019
Partille  45 2019
Hudiksvall  45 2019
Ragunda  45 2019
Sollefteå  43 2019
Helsingborg  43 2019
Vansbro  43 2019
Säffle  43 2019
Gävle  43 2019
Norberg  42 2019
Örebro  42 2019
Jokkmokk  42 2019
Berg  41 2019
Grums  41 2019
Arjeplog  41 2019
Stockholm  40 2019
Botkyrka  40 2019
Huddinge  40 2019
Laxå  40 2019
Sandviken  40 2019
Sollentuna  40 2019
Strömsund  39 2019
Nybro  39 2019
Överkalix  39 2019
Norrköping  39 2019
Motala  39 2019
Riket  39 2020
Falun  38 2019
Ljusdal  38 2019
Ovanåker  38 2019
Kristinehamn  38 2019
Rättvik  38 2019
Ödeshög  37 2019
Avesta  37 2019
Krokom  37 2019
Ånge  37 2019
Malung-Sälen  37 2019
Sala  37 2019
Solna  37 2019
Härjedalen  36 2019
Örnsköldsvik  36 2019
Nordanstig  36 2019
Trollhättan  36 2019
Flen  36 2019
Uppvidinge  36 2019
Haninge  36 2019
Jönköping  36 2019
Torsby  36 2019
Halmstad  36 2019
Ockelbo  36 2019
Göteborg  36 2019
Klippan  36 2019
Eda  36 2019
Gislaved  35 2019
Bollnäs  35 2019
Stenungsund  35 2019
Leksand  35 2019
Linköping  35 2019
Mölndal  35 2019
Orsa  35 2019
Härnösand  35 2019
Skurup  35 2019
Hagfors  35 2019
Hofors  34 2019
Hammarö  34 2019
Ydre  34 2019
Kramfors  34 2019
Åtvidaberg  34 2019
Örkelljunga  34 2019
Hultsfred  34 2019
Smedjebacken  34 2019
Tingsryd  34 2019
Markaryd  34 2019
Hedemora  34 2019
Malmö  34 2019
Svalöv  34 2019
Högsby  33 2019
Eslöv  33 2019
Hässleholm  33 2019
Norsjö  33 2019
Heby  33 2019
Skinnskatteberg  33 2019
Trelleborg  33 2019
Vänersborg  33 2019
Tyresö  33 2019
Övertorneå  32 2019
Hjo  32 2019
Östersund  32 2019
Kalix  32 2019
Katrineholm  32 2019
Mariestad  32 2019
Åre  32 2019
Falköping  32 2019
Älvsbyn  32 2019
Vimmerby  32 2019
Ludvika  32 2019
Timrå  32 2019
Haparanda  32 2019
Svenljunga  32 2019
Åsele  32 2019
Mellerud  32 2019
Perstorp  32 2019
Karlskoga  32 2019
Tranemo  31 2019
Surahammar  31 2019
Arboga  31 2019
Ekerö  31 2019
Södertälje  31 2019
Mjölby  31 2019
Gagnef  31 2019
Lessebo  31 2019
Söderhamn  31 2019
Årjäng  31 2019
Vindeln  31 2019
Växjö  31 2019
Lund  31 2019
Mörbylånga  30 2019
Gullspång  30 2019
Hallsberg  30 2019
Åmål  30 2019
Emmaboda  30 2019
Ljungby  30 2019
Hällefors  30 2019
Tibro  30 2019
Ljusnarsberg  30 2019
Götene  30 2019
Hylte  30 2019
Trosa  30 2019
Söderköping  30 2019
Håbo  30 2019
Kalmar  29 2019
Forshaga  29 2019
Vaggeryd  29 2019
Sävsjö  29 2019
Kävlinge  29 2019
Nyköping  29 2019
Härryda  29 2019
Bengtsfors  29 2019
Askersund  29 2019
Boden  29 2019
Sölvesborg  29 2019
Laholm  28 2019
Älmhult  28 2019
Båstad  28 2019
Mora  28 2019
Borås  28 2019
Bjuv  28 2019
Degerfors  28 2019
Luleå  28 2019
Vara  28 2019
Säter  28 2019
Västerås  28 2019
Borlänge  28 2019
Grästorp  28 2019
Åstorp  28 2019
Boxholm  27 2019
Arvika  27 2019
Västervik  27 2019
Gällivare  27 2019
Valdemarsvik  27 2019
Enköping  27 2019
Höör  27 2019
Alvesta  27 2019
Kungsör  27 2019
Hallstahammar  26 2019
Munkedal  26 2019
Upplands Väsby  26 2019
Landskrona  26 2019
Herrljunga  26 2019
Vetlanda  26 2019
Lekeberg  26 2019
Staffanstorp  26 2019
Svedala  26 2019
Norrtälje  26 2019
Lindesberg  26 2019
Köping  26 2019
Kinda  25 2019
Vårgårda  25 2019
Sigtuna  25 2019
Eksjö  25 2019
Vingåker  25 2019
Karlstad  25 2019
Kungälv  25 2019
Burlöv  25 2019
Täby  25 2019
Skara  25 2019
Umeå  25 2019
Kil  24 2019
Torsås  24 2019
Österåker  24 2019
Ängelholm  24 2019
Karlsborg  24 2019
Tomelilla  24 2019
Färgelanda  24 2019
Lomma  24 2019
Strängnäs  24 2019
Mullsjö  24 2019
Värnamo  24 2019
Olofström  24 2019
Borgholm  24 2019
Tidaholm  24 2019
Kungsbacka  24 2019
Vellinge  24 2019
Nässjö  23 2019
Skellefteå  23 2019
Uppsala  23 2019
Ystad  23 2019
Salem  23 2019
Alingsås  23 2019
Kumla  23 2019
Mönsterås  23 2019
Finspång  23 2019
Östra Göinge  23 2019
Sundsvall  23 2019
Piteå  23 2019
Essunga  23 2019
Knivsta  23 2019
Falkenberg  22 2019
Töreboda  22 2019
Hörby  22 2019
Uddevalla  22 2019
Nacka  22 2019
Tanum  22 2019
Skövde  22 2019
Karlshamn  22 2019
Filipstad  22 2019
Ulricehamn  22 2019
Kristianstad  21 2019
Ale  21 2019
Tierp  21 2019
Bromölla  21 2019
Storfors  20 2019
Lycksele  20 2019
Oskarshamn  20 2019
Mark  20 2019
Nora  19 2019
Oxelösund  19 2019
Nordmaling  19 2019
Dals-Ed  19 2019
Vilhelmina  19 2019
Lidköping  19 2019
Arvidsjaur  19 2019
Pajala  18 2019
Tjörn  18 2019
Sjöbo  18 2019
Tranås  18 2019
Robertsfors  17 2019
Varberg  17 2019
Simrishamn  17 2019
Sunne  17 2019
Habo  16 2019
Ronneby  16 2019
Karlskrona  16 2019
Gnosjö  16 2019
Bollebygd  16 2019
Älvkarleby  15 2019
Värmdö  15 2019
Vännäs  14 2019
Älvdalen  14 2019
Nykvarn  14 2019
Höganäs  13 2019
Orust  12 2019
Östhammar  12 2019
Öckerö  12 2019
Osby  11 2019
Lilla Edet  11 2019
Sotenäs  10 2019
Bjurholm  10 2019
Lysekil  7 2019
Järfälla  6 2019
Aneby  6 2019
Eskilstuna  5 2019
Storuman  5 2019
Malå  2 2019
Strömstad  2 2019
Gotland  2 2019
Nynäshamn  0 2019
Vallentuna -3 2019
Kiruna -4 2019
Upplands-Bro -4 2019
Dorotea -6 2019
Vaxholm -18 2019
Sorsele -57 2019
Lidingö -63 2019
Datakälla: Naturvårdsverket: Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter (Sveriges officiella statistik), Nationella emissionsdatabasen

Kommentar

Förklaring
Detta mål är inskrivet i klimatlagen, som sju av åtta riksdagspartier står bakom. Klimatpåverkan från inrikes flygresor räknas ej med eftersom dessa ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Om utsläppen minskar linjärt från år 2010 och precis uppfyller målet om 70 % minskning år 2030, så följer kurvan den räta stigande linjen som delar ovanstående diagram på diagonalen. Om utsläppen minskar snabbare rör vi oss upp i det gröna fältet. Minskar de långsammare sjunker kurvan ned i det vita fältet.

Läs mer om detta index här. Där hittar du också den utsläppskurva som ligger till grund för beräkningen av den grad av måluppfyllelse som visas i ovanstående diagram.

Analys
För att nå transportsektorns klimatmål krävs att tempot i omställningen ökar. Utvecklingen till 2030 är i detta scenario helt linjär, vilket den förstås inte blir - men att skjuta omställningen på framtiden är dubbelt riskabelt; dels för att tiden för måluppfyllelse blir så kort att det inte finns utrymme för justeringar och omtag, dels för att en viktig del av målet är att för omvärlden visa upp en tidig svensk omställning - det går förstås om intet om andra agerar snabbare.

Minskningen i transportsektorns klimatpåverkan höll god takt fram till år 2013, då utvecklingen stagnerade under några år. Hur kom det sig?

Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn kommer till nästan 95 % från vägtrafiken, och på vägarna är det personbilar och tunga lastbilar som ger upphov till lejonparten av dessa utsläpp. Det är just i personbilstrafiken vi ska söka orsaken till att utsläppen inte minskade mellan åren 2013 och 2015.

Utsläppen från personbilarna beror på tre faktorer: hur bränsleslukande bilarna är, hur stor andel av bränslet som är förnybart, och hur långa sträckor bilarna körs. Dessa tre faktorer motsvarar de tre benen Bilen, Bränslet och Beteendet. Om vi studerar index H2 ser vi direkt att bilarna långsamt blev snålare under dessa år, och att andelen förnybar energi i vägtrafiken ökade markant. Boven i utsläppsdramat var alltså körsträckorna. De ökade under denna tidsperiod, efter att ha sjunkit under en följd av år fram till år 2013.

Detta är i viss mån konjunkturrelaterat. Körsträckorna nådde en topp år 2008 och sjönk sedan efter finanskrisen. En liknande konjunkturrelaterad utveckling kan ses i nybilsförsäljningen, som även sköt fart åren 2013-2017 under högkonjunkturen. Vi köpte alltså allt fler nya bilar som vi kör allt mer i.

Tyvärr drogs vi medborgare med i denna yra trots att vi blev allt mer klimatmedvetna. Resandet i kollektivtrafiken ökade inte nämnvärt dessa år. Andelen persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik stod och stampade kring 20 %.

Trots allt detta bröts stagnationen år 2016. Klimatpåverkan från transportsektorn minskade markant. Detta kan till stor del förklaras med att andelen förnybara drivmedel i vägtrafiken ökade snabbt detta år.

År 2017 bromsade tyvärr ökningstakten av andelen förnybara drivmedel in. Inbromsningen befästes då reduktionsplikten infördes år 2018, med krav på minskad klimatpåverkan från bensin och diesel genom inblandning av biodrivmedel. Men målen var lägre satta än vad vi redan hade på marknaden. Reduktionspliktens fortsättning är dock aviserad i höstbudgeten för 2021, med ambitiösa reduktionsnivåer till och med år 2030.

År 2017 bröts dessutom den långvariga trenden att nya bilar blir allt bränslesnålare. Risken är därför stor att färden mot måluppfyllelsen helt stannar av kommande år, om inga nya åtgärder vidtas.

År 2019 kunde några nya och motstridiga trender skönjas, vilket ytterligare spär på osäkerheten om den fortsatta utvecklingen. Den förnybara andelen drivmedel inte ökade alls detta år. Det talar för att minskningen av transportsektorns klimatpåverkan kommer att avstanna. Å andra sidan kunde vi år 2019 för första gången på flera år se en antydan att körsträckorna i bil vänder nedåt, vilket är glädjande. Vi ser också en snabbt ökande andel energieffektiva laddbara bilar i nybilsförsäljningen, vilket minskar behovet av fossila drivmedel.

Förmodligen kommer det dock att dröja några år innan elektrifieringen slår igenom i statistiken på användningen av fossil drivmedelsenergi, och därigenom i transportsektorns klimatpåverkan, eftersom andelen laddbara fordon på våra vägar fortfarande är liten. Det finns också en risk att denna effekt äts upp av det olyckliga faktum att SUV-trenden fortsätter, vilken medför att nya bilar med förbränningsmotor drar allt mer bränsle.

Minskningen av transportsektorns klimatpåverkan blev betydligt större pandemiåret 2020 än tidigare år. Det beror nästan enbart på att vägtrafiken minskade med cirka 9 procent jämfört med år 2019, enligt Trafikverkets uppskattningar. (Observera att utsläppssiffran för 2020 än så länge är preliminär.) Det är för tidigt att säga om vi kommer att se en kvarstående minskning av trafikvolymen, eller om den kommer att återgå till tidigare nivå när pandemin är över.

För att säkerställa utvecklingen mot klimatmålet i detta osäkra läge måste politikerna införa styrmedel som på allvar hjälper oss på traven att förändra vårt beteende, och på allvar börjar bygga ett samhälle som gör oss mindre bilberoende.

Övriga kommentarer
Den klimatpåverkan som redovisas här är territoriell. Det innebär att utsläppen i livscykelperspektiv (well-to-tank) vid utvinning och tillverkning av drivmedel som importeras till Sverige inte går att utläsa i denna statistik, utan belastar ursprungslandets utsläppsstatistik. Utsläppen från biodrivmedel räknas som noll. Det innebär inte att några utsläpp glöms bort, utan ska ses som ett bokföringstekniskt val: om drivmedel utvinns och tillverkas i Sverige belastar utsläppen från denna process andra utsläppskategorier, som industri och jordbruk. Om användning av biodrivmedel leder till en nettoförlust av mängden kol som binds i skog och mark belastar detta utsläppskategorin LULUCF.

Underlaget för riket som helhet är hämtat från Svergies officiella utsläppsstatistik, som redovisas av Naturvårdsverket med knappt ett års fördröjning. Underlaget för enskilda kommuner är hämtat från den Nationella emissionsdatabasen. Den bryter ned hela Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser på territoriella lokala utsläpp enligt en given modell. Data redovisas med cirka ett och ett halvt års fördröjning. Dessa utsläpp påverkas till betydande del av det lokala vägnätet, och förändringar i sådan infrastruktur kan orsaka påtagliga förändringar i de beräknade lokala utsläppen från ett år till ett annat.

Klimatpåverkan från de olika trafikslagen i transportsektorn visas i indikator K3, och klimatpåverkan från olika fordonstyper i vägtrafiken visas i indikator K4. På kommunal nivå visas motsvarande statistik i indikatorerna K3_KH respektive K4_KH.

OBS Siffran för år 2020 är preliminär. Den bygger på Trafikverkets uppskattning av hur mycket utsläppen från vägtrafiken minskade under pandemiåret. Se PM Vägtrafikens utsläpp 2020.

Indikator K.0
Uppdaterad: 2021-10-27