Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Resesträckor i olika transportslag

Genomsnittlig resesträcka per capita i olika transportslag i Sverige (1 000 km/capita)
Mätområde Datum Värde (1 000 km/capita)
Totalt 2006 15,21
Totalt 2007 15,42
Totalt 2008 15,30
Totalt 2009 15,10
Totalt 2010 14,90
Totalt 2011 15,00
Totalt 2012 14,84
Totalt 2013 14,73
Totalt 2014 14,84
Totalt 2015 14,94
Totalt 2016 15,04
Totalt 2017 15,07
Totalt 2018 14,93
Totalt 2019 12,85
Totalt 2020 11,22
Totalt 2021 10,98
Totalt 2022 12,07
Vägtrafik 2006 12,98
Vägtrafik 2007 13,13
Vägtrafik 2008 12,92
Vägtrafik 2009 12,74
Vägtrafik 2010 12,55
Vägtrafik 2011 12,60
Vägtrafik 2012 12,41
Vägtrafik 2013 12,30
Vägtrafik 2014 12,39
Vägtrafik 2015 12,44
Vägtrafik 2016 12,53
Vägtrafik 2017 12,53
Vägtrafik 2018 12,36
Vägtrafik 2019 10,30
Vägtrafik 2020 9,62
Vägtrafik 2021 9,48
Vägtrafik 2022 9,96
Bantrafik 2006 1,29
Bantrafik 2007 1,36
Bantrafik 2008 1,45
Bantrafik 2009 1,45
Bantrafik 2010 1,43
Bantrafik 2011 1,45
Bantrafik 2012 1,48
Bantrafik 2013 1,48
Bantrafik 2014 1,49
Bantrafik 2015 1,55
Bantrafik 2016 1,54
Bantrafik 2017 1,57
Bantrafik 2018 1,61
Bantrafik 2019 1,68
Bantrafik 2020 0,95
Bantrafik 2021 0,92
Bantrafik 2022 1,43
Inrikes flyg 2006 0,36
Inrikes flyg 2007 0,35
Inrikes flyg 2008 0,35
Inrikes flyg 2009 0,31
Inrikes flyg 2010 0,32
Inrikes flyg 2011 0,35
Inrikes flyg 2012 0,36
Inrikes flyg 2013 0,35
Inrikes flyg 2014 0,37
Inrikes flyg 2015 0,37
Inrikes flyg 2016 0,37
Inrikes flyg 2017 0,38
Inrikes flyg 2018 0,37
Inrikes flyg 2019 0,33
Inrikes flyg 2020 0,10
Inrikes flyg 2021 0,11
Inrikes flyg 2022 0,20
Inrikes sjöfart 2006 0,02
Inrikes sjöfart 2007 0,03
Inrikes sjöfart 2008 0,03
Inrikes sjöfart 2009 0,03
Inrikes sjöfart 2010 0,03
Inrikes sjöfart 2011 0,03
Inrikes sjöfart 2012 0,03
Inrikes sjöfart 2013 0,03
Inrikes sjöfart 2014 0,03
Inrikes sjöfart 2015 0,03
Inrikes sjöfart 2016 0,03
Inrikes sjöfart 2017 0,03
Inrikes sjöfart 2018 0,03
Inrikes sjöfart 2019 0,04
Inrikes sjöfart 2020 0,02
Inrikes sjöfart 2021 0,03
Inrikes sjöfart 2022 0,03
Gång, cykel, moped 2006 0,55
Gång, cykel, moped 2007 0,55
Gång, cykel, moped 2008 0,56
Gång, cykel, moped 2009 0,57
Gång, cykel, moped 2010 0,57
Gång, cykel, moped 2011 0,57
Gång, cykel, moped 2012 0,57
Gång, cykel, moped 2013 0,57
Gång, cykel, moped 2014 0,57
Gång, cykel, moped 2015 0,57
Gång, cykel, moped 2016 0,56
Gång, cykel, moped 2017 0,56
Gång, cykel, moped 2018 0,56
Gång, cykel, moped 2019 0,50
Gång, cykel, moped 2020 0,53
Gång, cykel, moped 2021 0,44
Gång, cykel, moped 2022 0,45
Datakälla: Trafikanalys: Transportarbete 2000-2022, SCB: Befolkningsstatistik

Kommentar

Med den genomsnittliga resesträckan menar vi det sammanlagda persontransportarbetet (räknat i enheten personkm) i motsvarande transportslag dividerat med folkmängden. I vägtrafiken räknar vi in personbil, buss och MC, men ej gång, cykel eller moped.

Med inrikes sjöfart menas här sjöfart med en rutt mellan två svenska hamnar. Sjöfart till eller från utlandet räknas alltså inte in.

Med inrikes flyg menas här endast flygtrafik som sker mellan två svenska flyplatser, inte flyg från eller till utlandet över svenskt luftrum.

OBS Den stora minskningen av resesträckorna år 2019 beror på ett tidsseriebrott. Trafikanalys beräknar transportarbete i personbil, cykel och gång med en ny metod från och med detta år, så att värdena inte kan jämföras med tidigare år. Numeriskt innebär förändringarna att transportarbetet i personbil skrivits ned drastiskt, att transportarbetet på cykel ökat, och att gångsträckorna minskat. Personbilstrafiken innefattar enbart personer 6-84 år från och med 2019 medan åren innan samtliga personer. Långa bilresor mer än en dag räknas inte med. Innan 2019 räknades alla förflyttningar utanför den egna tomten med i undersökningen. Sedan undersökningen 2019 räknas endast alla resor med som har ett ärende. Detta innebär att promenader eller cykelresor utan ärende inte räknas som en resa från och med 2019.

Analys
Den totala resesträckan per capita förändrades knappt alls från år 2006 fram till tidsseriebrottet mellan åren 2018 och 2019.

Covid-pandemin medförde att denna resesträcka sjönk närmare 15 procent från år 2019 till år 2021. År 2022 var tappet till stor del återhämtat, men inte helt. Alla transportslag uppvisade ett något lägre resande per capita år 2022 än före pandemin år 2019. Detta kan bero på att pandemin fortfarande påverkade resemönstren år 2022. Det kan ockå vara ett tecken på permanenta beteendeförändringar, till exempel ökad andel hemarbete och fler resfria möten.

Under den långa perioden med konstant resande per capita fram till pandemin skedde en viss överflyttning mellan transportslagen. Andelen vägtrafik minskade något fram till år 2019, och andelen spårburen trafik ökade i motsvarande mån. Denna ökning blir tydlig i indikator B3D. Ökningen av den spårburna kollektivtrafiken innebär att andelen kollektivtrafik, cykel och gång i vårt resande ökade påtagligt, vilket visas i index H5 och indikator B3C. Tyvärr avbröts denna positiva utveckling år 2020 av covid-pandemin, som drabbade kollektivtrafiken hårt. År 2022 ökade bantrafiken markant, men nådde inte tillbaka till nivån före pandemin.

I jämförelse med dessa transportslag är inrikes flyg av liten betydelse. Det kan ändå noteras att finanskrisen 2008 medförde en vågdal i flygandet åren 2009 och 2010. Persontransportarbetet med inrikes flyg återhämtade sig dock efter detta. År 2018 började dock flygandet minska igen, och denna trend fortsatte år 2019. Vissa vill göra gällande att detta beror på ett ökat medvetande om flygets betydande klimatpåverkan. Den drastiska minskningen av det inrikes flygresandet åren 2020-2021 måste däremot förklaras av pandemin. År 2022 återhämtade sig inrikesflyget, men flyresandet har långt kvar till nivån före pandemin. Det procentuella tappet för intrikes flyg under perioden 2019-2022 är störst bland alla transportslag. Fortsatt och förstärkt "flygskam" skulle kunna vara en förklaring till detta, parat med insikten från att resfria möten kan ersätta många fysiska resor.

Färdsträckan med gång, cykel eller moped har inte förändrats påtagligt på senare år. Den nya mätmetoden som infördes år 2019 har inneburit att resesträckan på cykel skrivits upp, medan sträckan vi går skrivits ned. En retroaktiv beräkning tillbaka till år 2016 med den nya räknemetoden har skapat en upptågående trend för både cykel och gång, åtminstone till år 2020. Metodberoendet medför dock en viss tveksamhet kring hur säker denna trend är. Resandet med gång och cykel redovisas i indikator B3B. Effekten av pandemin på resandet med gång, cykel eller moped förefaller ambivalent. Resandet ökade år 2020, men sjönk sedan. År 2022 var resesträckan per capita något lägre än före pandemin år 2019. Viss osäkerhet kring dataunderlagets kvalitet kvarstår.

Inrikes sjöfart står för en marginell del av det totala persontransportarbetet.

Indikator N.B3.A.3
Uppdaterad: 2023-08-24