Fördelning av resesträckor i olika transportslag

Med den genomsnittliga resesträckan menar vi det sammanlagda persontransportarbetet (räknat i enheten personkm) i motsvarande transportslag dividerat med folkmängden. I vägtrafiken räknar vi in personbil, buss och MC, men ej gång, cykel eller moped.

Med inrikes sjöfart menas här sjöfart med en rutt mellan två svenska hamnar. Sjöfart till eller från utlandet räknas alltså inte in.

Med inrikes flyg menas här endast flygtrafik som sker mellan två svenska flyplatser, inte flyg från eller till utlandet över svenskt luftrum.

OBS Den stora minskningen av resesträckorna år 2019 beror på ett tidsseriebrott. Trafikanalys beräknar transportarbete i personbil, cykel och gång med en ny metod från och med detta år, så att värdena inte kan jämföras med tidigare år. Numeriskt innebär förändringarna att transportarbetet i personbil skrivits ned drastiskt, att transportarbetet på cykel ökat, och att gångsträckorna minskat. Personbilstrafiken innefattar enbart personer 6-84 år från och med 2019 medan åren innan samtliga personer. Långa bilresor mer än en dag räknas inte med. Innan 2019 räknades alla förflyttningar utanför den egna tomten med i undersökningen. Sedan undersökningen 2019 räknas endast alla resor med som har ett ärende. Detta innebär att promenader eller cykelresor utan ärende inte räknas som en resa från och med 2019.

Analys
Den totala resesträckan per capita förändrades knappt alls från år 2006 fram till tidsseriebrottet mellan åren 2018 och 2019.

Covid-pandemin medförde att denna resesträcka sjönk närmare 15 procent från år 2019 till år 2021. År 2022 var tappet till stor del återhämtat, men inte helt. Alla transportslag uppvisade ett något lägre resande per capita år 2022 än före pandemin år 2019. Detta kan bero på att pandemin fortfarande påverkade resemönstren år 2022. Det kan ockå vara ett tecken på permanenta beteendeförändringar, till exempel ökad andel hemarbete och fler resfria möten.

Under den långa perioden med konstant resande per capita fram till pandemin skedde en viss överflyttning mellan transportslagen. Andelen vägtrafik minskade något fram till år 2019, och andelen spårburen trafik ökade i motsvarande mån. Denna ökning blir tydlig i indikator B3D. Ökningen av den spårburna kollektivtrafiken innebär att andelen kollektivtrafik, cykel och gång i vårt resande ökade påtagligt, vilket visas i index H5 och indikator B3C. Tyvärr avbröts denna positiva utveckling år 2020 av covid-pandemin, som drabbade kollektivtrafiken hårt. År 2022 ökade bantrafiken markant, men nådde inte tillbaka till nivån före pandemin.

I jämförelse med dessa transportslag är inrikes flyg av liten betydelse. Det kan ändå noteras att finanskrisen 2008 medförde en vågdal i flygandet åren 2009 och 2010. Persontransportarbetet med inrikes flyg återhämtade sig dock efter detta. År 2018 började dock flygandet minska igen, och denna trend fortsatte år 2019. Vissa vill göra gällande att detta beror på ett ökat medvetande om flygets betydande klimatpåverkan. Den drastiska minskningen av det inrikes flygresandet åren 2020-2021 måste däremot förklaras av pandemin. År 2022 återhämtade sig inrikesflyget, men flyresandet har långt kvar till nivån före pandemin. Det procentuella tappet för intrikes flyg under perioden 2019-2022 är störst bland alla transportslag. Fortsatt och förstärkt "flygskam" skulle kunna vara en förklaring till detta, parat med insikten från att resfria möten kan ersätta många fysiska resor.

Färdsträckan med gång, cykel eller moped har inte förändrats påtagligt på senare år. Den nya mätmetoden som infördes år 2019 har inneburit att resesträckan på cykel skrivits upp, medan sträckan vi går skrivits ned. En retroaktiv beräkning tillbaka till år 2016 med den nya räknemetoden har skapat en upptågående trend för både cykel och gång, åtminstone till år 2020. Metodberoendet medför dock en viss tveksamhet kring hur säker denna trend är. Resandet med gång och cykel redovisas i indikator B3B. Effekten av pandemin på resandet med gång, cykel eller moped förefaller ambivalent. Resandet ökade år 2020, men sjönk sedan. År 2022 var resesträckan per capita något lägre än före pandemin år 2019. Viss osäkerhet kring dataunderlagets kvalitet kvarstår.

Inrikes sjöfart står för en marginell del av det totala persontransportarbetet.