Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Genomsnittlig körsträcka i tung lastbil

Körsträckan jämförs i grönt med 2010 års värde, samt en referensutveckling då Bilen (H3A), Bränslet (H3B) och Beteendet (H3C) bidrar lika mycket till att uppfylla målet (H3).
Genomsnittlig körsträcka på svenska vägar i tung lastbil per capita (mil/capita)
Datakälla: Trafikanalys: Trafikarbete på svenska vägar, SCB: Befolkningsstatistik

Kommentar

Förklaring
Denna indikator används för att beräkna index H3.

Referensutvecklingen längs den dalande räta linjen motsvarar att omställningens tre ben Bilen (H3A), Bränslet (H3B) och Beteendet (H3C) bidrar lika mycket till att uppfylla målet H3. Detta behöver inte vara fallet - ett ben kan komma att bidra mer än de andra till måluppfyllelsen.

Den sammanlagd körsträckan hos lastbilarna på svenska vägar benämns vanligen deras trafikarbete och mäts i enheten fordonskilometer. Detta trafikarbete räknat per capita är besläktat med indikator B3M som anger godstransportarbetet per capita i tunga lastbilar på svenska vägar. Det sammanlagda godstransportarbetet motsvarar den sträcka godset färdas om det delas upp i enheter om ett ton och man adderar färdsträckorna hos varje ton. Denna sträcka mäts i enheten tonkilometer.

Om vi dividerar det sammanlagda godstransportarbetet med det sammanlagda trafikarbetet får vi ett mått på hur mycket gods som i genomsnitt är lastat i varje tung lastbil. Denna storhet benämns vanligen lastningsgrad och är angiven i indikator B3O.

Allt fler utländska lastbilar kör på svenska vägar. Detta faktum vägs in i denna indikator, men gör den angivna siffran en aning osäker, eftersom det är svårt att exakt beräkna trafikarbetet som de utländska lastbilarna utför i Sverige.

Analys
Körsträckorna per capita har varit ganska konstanta under en följd av år. Åren 2015-2017 kunde en svag uppgång skönjas. Detta kan ha att göra med högkonjunkturen under dessa år. Det återstår att se om den sjunkande körsträckan år 2019 är inledningen till ett trendbrott.

Körsträckorna fortsatte nedåt under år 2020, men detta år drabbades vi av covid-pandemin, vilket ledde till radikalt ändrade transportmönster. Det går därför inte att se denna minskning som en bekräftelse av en nedåtgående trend. Den ekonomiska återhämtning som skett sedan dess gör att vi förväntar oss en rekyl uppåt i körsträckor med tung lastbil år 2021.

Ännu har inte godstsansporterna på järnväg lyckats plocka marknadsandelar lastbilstransporterna, även om en mycket svag trend till en ökande andel godstransporter på räls kan skönjas.

Det är värt att noterna att antalet körda mil med riktigt tunga lastbilar (över 26 ton) har ökat successivt under en lång följd av år, medan körsträckan i lättare tunga lastbilar (3,5 - 26 ton) minskar. Tyngre lastbilar har högre lastkapacitet, men trots detta har inte godstransportarbetet eller lastningsgraden ökat märkbart. Det verkar som om lastbilarna i Sverige används alltmer ineffektivt. Detta kan ha att göra med den snabba ökningen av e-handeln. Kanske har logistiken inte hunnit optimeras för att hantera de nya godstransportmönstren, men det är ingenting vi vågar säga säkert.

Eftersom drivmedelsförbrukningen ökar med vikten bör förskjutningen mot tyngre fordon innebära att drivmedelsanvändningen i tunga lastbilar ökat under samma följd av år som körsträckan hållit sig närapå oförändrad. Denna slutsats motsägs dock till viss del av den statistik som visas i indikator K2, som antyder en minskad användning av drivmedelsenergi fram till år 2016. En snabb energieffektivisering av lastbilsparken skulle kunna förklara diskrepansen.

Indikator N.H.3.C
Uppdaterad: 2021-10-17