Genomsnittlig körsträcka i tung lastbil

Förklaring
Denna indikator används för att beräkna index H3.

Referensutvecklingen längs den dalande räta linjen motsvarar att omställningens tre ben Bilen (H3A), Bränslet (H3B) och Beteendet (H3C) bidrar lika mycket till att uppfylla måletH3. Detta behöver inte vara fallet - ett ben kan komma att bidra mer än de andra till måluppfyllelsen.

Den sammanlagd körsträckan hos lastbilarna på svenska vägar benämns vanligen deras trafikarbete och mäts i enheten fordonskilometer. Detta trafikarbete räknat per capita är besläktat med indikator B3M som anger godstransportarbetet per capita i tunga lastbilar på svenska vägar. Det sammanlagda godstransportarbetet motsvarar den sträcka godset färdas om det delas upp i enheter om ett ton och man adderar färdsträckorna hos varje ton. Denna sträcka mäts i enheten tonkilometer.

Om vi dividerar det sammanlagda godstransportarbetet med det sammanlagda trafikarbetet får vi ett mått på hur mycket gods som i genomsnitt är lastat i varje tung lastbil. Denna storhet benämns vanligen lastningsgrad och är angiven i indikator B3O.

Allt fler utländska lastbilar kör på svenska vägar. Detta faktum vägs in i denna indikator, men gör den angivna siffran en aning osäker, eftersom det är svårt att exakt beräkna trafikarbetet som de utländska lastbilarna utför i Sverige.

OBS Siffran för år 2022 är preliminär.

Analys
Körsträckorna per capita har varit ganska konstanta under en följd av år. Åren 2015-2017 kunde en svag uppgång skönjas. Detta kan ha att göra med högkonjunkturen under dessa år.

År 2019 vände körsträckan i tung lastbil per capita nedåt. Den fortsatte nedåt under år 2020, men detta år drabbades vi av covid-pandemin, vilket ledde till radikalt ändrade transportmönster. Det går därför inte att se denna minskning som en bekräftelse av en nedåtgående trend. Det är värt att notera att pandemins effekt effekter på körsträckorna i tung lastbil blev mycket mindre än effekterna på körsträckorna i personbil. Med andra ord påverkades godstransporterna mycket mindre än persontransporterna.

Den ekonomiska återhämtningen i samband med att pandemin klingade av åren 2021 och 2022 ledde till att körsträckorna i tung lastbil ökade påtagligt dessa år.

Godstransporter på räls är mer energieffektiva och har lägre klimatpåverkan än godstransporter på väg. Ännu har dock inte godstransporterna på järnväg lyckats plocka marknadsandelar lastbilstransporterna.

Det är värt att noterna att antalet körda mil med riktigt tunga lastbilar (över 26 ton) har ökat successivt under en lång följd av år, medan körsträckan i lättare tunga lastbilar (3,5 - 26 ton) minskar. Tyngre lastbilar har högre lastkapacitet, men trots detta har inte godstransportarbetet eller lastningsgraden ökat påtagligt, åtminstone inte fram till år 2020. Det verkade som om lastbilarna i Sverige användes alltmer ineffektivt. Detta kan ha att göra med den snabba ökningen av e-handeln. Kanske har logistiken inte hunnit optimeras för att hantera de nya godstransportmönstren, men det är ingenting vi vågar säga säkert.

Statistiken antyder dock att lastningsgraden började öka år 2020. Det återstår att se om detta är inledningen till en positiv trend.