Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Resesträckor i svensk kollektivtrafik

Genomsnittlig resesträcka per capita med svensk landbaserad kollektivtrafik (km/capita)
Datakälla: Trafikanalys: Transportarbete 2000-2021

Kommentar

Med resesträckan per capita menas det sammanlagda persontransportarbetet i Sverige i det aktuella trafikslaget dividerat med antalet invånare.

Analys
Resandet med kollektivtrafik ökade gradvis från mätperiodens början år 2006 till år 2019. Detta märks både när vi räknar resesträckan i absoluta tal, och som andel av befolkningens sammanlagda resesträcka. Det avspeglar sig också i att andelen kollektivtrafikresor av det sammanlagda antal resor vi gör ökade.

Det är intressant att se att denna ökning uteslutande berodde på ett ökat resande med spårburen kollektivtrafik, medan resesträckan i buss per capita förblev i det närmaste oförändrad. Det är främst de lokala och regionala resorna med bantrafik som ökade i omfattning, med en imponerande uppgång på 67 procent mellan åren 2006 och 2019, räknat i resesträcka per capita. Bakom dessa siffror ligger omfattande investeringar, som visade sig i en ökande kapacitet i kollektivtrafiken, och kan ha bidragit till en långsamt ökande andel boende i kollektivtrafiknär läge. Det är glädjande att satsningarna också bar frukt i ökat resande.

År 2020 såg vi en kraftig tillbakagång i resandet med kollektivtrafik på grund av covid-pandemin, eftersom människor i betydande omfattning undvek kollektivtrafiken på grund av smittorisken. Resandet minskade yterligare något det andra pandemiåret 2021. Detta kan ha att göra med att pandemin påverkade hela året 2021, medan resandet med kollektivtrafiken var normalt de två-tre första månaderna av 2020, innan pandemin bröt ut.

De positiva trenderna fram till och med år 2019 ger dock hopp om att denna tillbakagång blir tillfällig.

Indikator N.B3.D.3
Uppdaterad: 2022-07-06