Gå direkt till sidans innehåll

Resesträckor i svensk kollektivtrafik

Indikator N. B3.D. 3

Genomsnittlig resesträcka per capita med svensk landbaserad kollektivtrafik (km/capita)

Rad-id Mätområde Datum Värde (km/capita)

0

Buss

2006

1024

1

Buss

2007

1026

2

Buss

2008

990

3

Buss

2009

989

4

Buss

2010

996

5

Buss

2011

1017

6

Buss

2012

997

7

Buss

2013

1007

8

Buss

2014

995

9

Buss

2015

998

10

Buss

2016

986

11

Buss

2017

986

12

Buss

2018

976

13

Buss

2019

974

14

Buss

2020

866

15

Buss

2021

849

16

Buss

2022

889

17

Buss

2023

911

18

Tåg, spårväg, tunnelbana

2006

1290

19

Tåg, spårväg, tunnelbana

2007

1357

20

Tåg, spårväg, tunnelbana

2008

1446

21

Tåg, spårväg, tunnelbana

2009

1452

22

Tåg, spårväg, tunnelbana

2010

1427

23

Tåg, spårväg, tunnelbana

2011

1447

24

Tåg, spårväg, tunnelbana

2012

1482

25

Tåg, spårväg, tunnelbana

2013

1482

26

Tåg, spårväg, tunnelbana

2014

1494

27

Tåg, spårväg, tunnelbana

2015

1538

28

Tåg, spårväg, tunnelbana

2016

1542

29

Tåg, spårväg, tunnelbana

2017

1579

30

Tåg, spårväg, tunnelbana

2018

1592

31

Tåg, spårväg, tunnelbana

2019

1677

32

Tåg, spårväg, tunnelbana

2020

946

33

Tåg, spårväg, tunnelbana

2021

920

34

Tåg, spårväg, tunnelbana

2022

1428

35

Tåg, spårväg, tunnelbana

2023

1479

Kommentar

Med resesträckan per capita menas det sammanlagda persontransportarbetet i Sverige i det aktuella trafikslaget dividerat med antalet invånare.

Analys
Resandet med kollektivtrafik ökade gradvis från mätperiodens början år 2006 till år 2019. Detta märks både när vi räknar resesträckan i absoluta tal, och som andel av befolkningens sammanlagda resesträcka. Det avspeglar sig också i att andelen kollektivtrafikresor av det sammanlagda antal resor vi gör ökade.

Det är intressant att se att denna ökning uteslutande berodde på ett ökat resande med spårburen kollektivtrafik, medan resesträckan i buss per capita förblev i det närmaste oförändrad. Det är främst de lokala och regionala resorna med bantrafik som ökade i omfattning, med en imponerande uppgång på 67 procent mellan åren 2006 och 2019, räknat i resesträcka per capita. Bakom dessa siffror ligger omfattande investeringar, som visade sig i en ökande kapacitet i kollektivtrafiken, och kan ha bidragit till en långsamt ökande andel boende i kollektivtrafiknär läge. Det är glädjande att satsningarna också bar frukt i ökat resande.

År 2020 såg vi en kraftig tillbakagång i resandet med kollektivtrafik på grund av covid-pandemin, eftersom människor i betydande omfattning undvek kollektivtrafiken på grund av smittorisken. Resandet minskade yterligare något det andra pandemiåret 2021. Detta kan ha att göra med att pandemin påverkade hela året 2021, medan resandet med kollektivtrafiken var normalt de två-tre första månaderna av 2020, innan pandemin bröt ut.

År 2022 skedde en betydande återhämtning, men resesträckan per capita med kollektivtrafik var fortfarande påtagligt lägre än 2019. Det är dock värt att notera att resesträckorna med tåg, spårväg och tunnelbana år 2022 låg på samma nivå som år 2010, och var betydligt högre än vid mätperiodens början år 2006.

Det återstår att se om pandemin för med sig några långsiktiga trendbrott i resemönstren. De samstämmiga tecknen på ökad kollektivtrafik och något avtagande körsträcka i bil till och med 2019 inger dock hopp om att nedgången för kollektivtrafiken på grund av covid-pandemin blir tillfällig.

Uppdaterad: 2024-07-15