Måluppfyllelse för kollektivtrafikens marknadsandel

Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag och Tågföretagen har lanserat målet att 40 procent av de motoriserade resorna på land ska ske med kollektivtrafik senast år 2030.

Som landbaserade motoriserade resor räknas kollektivtrafik, bilresor, samt resor med MC och moped. Med kollektivtrafik menas resor med offentligt upphandlad kollektivtrafik, kommersiell buss- och tågtrafik samt taxi. Med andra ord räknas taxiresor inte som biltrafik utan som kollektivtrafik.

OBS Ett tidsseriebrott skedde år 2024, då Svensk kollektivtrafik bytte datalevernatör och justerade metoden för insamling av data.

Läs mer om detta index här. Där hittar du också den tidsserie för marknadsandelen som ligger till grund för beräkningen av den grad av måluppfyllelse som visas i ovanstående diagram.

Analys
Från basåret 2010 till och med år 2019 ökade kollektivtrafikens marknadsandel i stadig takt, med smärre årliga variationer. Covidpandemin satte stopp för denna glädjande utveckling.

Dessa trender återspeglas i de resesträckor i kollektivtrafiken som redovisas i index H4. Den uppåtgående trenden fram till pandemin förklaras främst med att resandet med spårburen kollektivtrafik ökade, och då i synnerhet den lokala och regionala bantrafiken. Bakom dessa siffror ligger omfattande investeringar, som visar sig i en ökande kapacitet, och kan ha bidragit till en långsamt ökande andel boende i kollektivtrafiknära läge. Det är glädjande att dessa satsningar bär frukt i ökat resande.

Covidpandemin år 2020 orsakade ett rejält hack nedåt i den uppåtgående trenden för kollektivtrafikens marknadsandel. Resandet i kollektivtrafiken minskade yterligare något det andra pandemiåret 2021. Detta kan ha att göra med att pandemin påverkade hela året 2021, medan resandet med kollektivtrafiken var normalt de två-tre första månaderna av 2020, innan pandemin bröt ut.

År 2022 skedde en kraftig återhämtning av resandet med kollektivtrafik. År 2023 hade dess markandsandel nästan återhämtat sig till nivån före pandemin.

År 2024 skedde ett olyckligt trendbrott, då marknadsandelen sjönk påtagligt utan uppenbara yttre orsaker. Som delförklaring påpekar Svensk kollektivtrafik att metoden i insamlingen av data till Kollektivtrafikbarometern ändrats något då de bytt dataleverantör. En minst lika viktig orsak till minskande marknadsandel kan vara att preliminära siffror på trafikarbetet år 2024 tyder på att körsträckan i bil ökade, medan körsträckan i kollektivtrafikens fordon förblev konstant.

Om den preliminära statistiken på ökande körsträckor år 2024 stämmer bör förklaringen sökas i sjunkande bränslepriser, vilka till stor del är en följd av sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt reduktkionsplikt. Möjligtvis kan den stagnerande efterfrågan på kollektivtrafik sättas i samband med en minskande kundnöjdhet med länstrafiken. Förändringarna i graden av nöjdhet är små på nationell nivå, men analys på kommunal nivå av korrelation mellan nöjdheten med kollektivtrafiken och körsträckorna i bil per capita visar att det finns ett signifikant samband mellan ökande nöjdhet och minskande körsträckor.

För att nå branschens 2030-mål måste kollektivtrafiken markandsandel växa till nya rekordnivåer. Då krävs att kollektivtrafikens kapacitet byggs ut till samma nivå som den hade före pandemin - och sedan växer ytterligare. Prisnivåerna måste också hållas nere, så att det lönar sig att åka kollektivt jämfört med att ta bilen. Så är tyvärr inte alltid fallet. En undersökning av SCB år 2022 visade att biljettpriserna i kollektivtrafiken ökat dubbelt så snabbt som bensinpriset under 2000-talet. Det kan också krävas nya typer av tjänster som är anpassade till det moderna arbetslivet, till exempel anropsstyrd kollektivtrafik.

Övriga kommentarer
Jämförbara data saknas för år 2016 eftersom Stockholms länstrafik (SL) inte deltog i Kollektivtrafikbarometern detta år.

Till och med år 2016 använde Svensk Kollektivtrafik telefonintervjuer för att inhämta underlag till beräkning av kollektivtrafikens marknadsandel enligt ovan. Från och med år 2017 har en mixad insamlingsmetod använts där de flesta respondenter besvarat frågorna på egen hand via en webbenkät. Denna förändring kan ha påverkat respondenternas sätt att svara.

Tendensen är att den nya metoden i något högre grad än tidigare fångar studerande, storstadsbor och vaneresenärer. I dessa grupper är kollektivtrafikens marknadsandel högre än i övriga grupper. Vi får alltså ett tidsseriebrott år 2017, då marknadsandelen förmodligen justerades upp något på grund av metodförändringen.

År 2024 bytte Svensk kollektivtrafik dataleverantör och metoden att samla in information ändrades återigen något. Svensk kollektivtrafik bedömer att markandsandelen sjönl som en följd av denna förändring.

Se också index H4 som redovisar resesträckor i kollektivtrafiken, samt index H5 som uttrycker ett mål för överflyttning till gång, cykel och kollektivtrafik. Se även Indikator B3C visar andelen resor med kollektivtrafik enligt den nationella resvaneundersökningen, samt enligt kommunala resvaneundersökningar.

Se även indikatorn B2B för andelen förnybar energi i kollektivtrafiken.