Använd mängd HVO

HVO är en förkortning av hydrotreated vegetable oil (eller hydrogenated vegetable oil). Råvaran reagerar i tillverkningsprocessen med väte så att kolväten identiska eller mycket snarlika med dem i dieselolja skapas. Trots sitt namn kan HVO även tillverkas av animaliska fetter.

Den sammanlagda användningen av förnybar drivmedelsenergi per capita visas i indikator K1, och jämförs där med användningen av fossil drivmedelsenergi.

Analys
Förnybar diesel av typen HVO introducerades på den svenska marknaden år 2011. Sedan dess har användningen ökat i mycket snabb takt. År 2015 blev HVO det mest använda biodrivmedlet i Sverige, och sedan år 2016 är volymerna betydligt större än alla andra biodrivmedel tillsammans.

En stor del av lockelsen med HVO består i att den kemiskt sett liknar fossil diesel så mycket att den kan blandas in i höga halter i diesel utan att man frångår bränslespecifikationen för konventionell diesel MK1. Många dieselfordon kan till och med köra på 100 procent ren HVO (ofta kallad HVO100) utan att motorn behöver anpassas, och utan att fordonet påverkas negativt på längre sikt. Detta gäller både personbilar, lastbilar och bussar. Så är inte fallet med FAME, den andra typen av förnybar diesel på marknaden, som avviker mer från fossil diesel. Jämfört med FAME har dessutom HVO bättre köldegenskaper och kan lagras längre.

HVO gynnades också av skattereglerna till och med år 2017 jämfört med FAME. Hela energiskatten fick dras av för HVO, medan FAME endast fick energiskatten nedskriven med cirka hälften. Detta gjorde HVO attraktiv även för den tunga trafiken av lastbilar och bussar, som annars är lätta att ampassa för FAME. Denna skattefördel var betydelsefull eftersom det är dyrare att tillverka HVO än FAME på grund av en mer komplex och energikrävande process.

Vid introduktionen år 2011 tillverkades den HVO som såldes i Sverige främst av inhemsk råvara i form av tallolja, som uppstår som rest i massaindustrin. Tillgången på denna råvara och den industriella kapaciteten att förädla den är dock begränsad. I takt med att efterfrågan på HVO ökade explosionsartat importerades en allt större andel av vår HVO. Åren 2016-2019 stod utländska råvaror för över 95 procent av den sammanlagda volymen. År 2021 hade andelen svenska råvaror i den HVO som såldes i Sverige stigit något till 11 procent.

Den accelererande tillväxten för HVO bromsade in åren 2017 och 2018. Detta kan ha att göra med att den industriella kapaciteten att producera HVO inte hängde med den snabbt ökande efterfrågan, både i Sverige och internationellt, och att tillgången på förnybara råvaror som på kort varsel kunde stoppas in i tillverkningsprocessen för att möta en exploderande efterfrågan var begränsad.

Den 1 juli 2019 begränsades råvarubasen rejält. Från och med detta datum räknas PFAD (palm fatty acid distillate) inte längre som en restprodukt vid palmoljetillverkning utan som en sam- eller biprodukt. Det innebär att strängare krav på spårbarhet och markskydd därmed ställs för att HVO tillverkad av denna råvara ska räknas som ett hållbart biodrivmedel, och därmed beviljas de skattelättnader är nödvändiga för att biodrivmedlet ska vara gångbart på marknaden. Dessa krav går inte att uppfylla för all PFAD i dagsläget, men arbete pågår för att förbättra spårbarheten hos PFAD.

Så länge råvarubasen till HVO vacklar förväntas drivmedelsbolagen i första hand använda den tillgängliga mängden HVO till låginblandning i vanlig diesel för att uppfylla reduktionsplikten. Dessa faktorer bidrog troligen till att försäljningen av ren HVO100 minskade påtagligt år 2019. Detta medförde att den totala volymen HVO som användes i Sverige också minskade, för första gången sedan drivmedlet introducerades på den svenska marknaden år 2011.

Reduktionsplikten för diesel har fortsatt att skärpas, vilket medfört att mängden HVO som används för låginblandning ökat gradvis. Även om försäljningen av HVO100 inte återhämtat sig ledde den allt skarpare reduktionsplikten till ett försäljningsrekord för HVO åren 2021 och 2022.

Den fortsatta skärpning av reduktionsplikten som skrevs in i lagen i juni 2021 skulle kräva ännu mycket större volymer HVO än de som används idag. Sedan år 2022 får palmolja och PFAD inte användas som råvara för att uppfylla reduktionsplikten, om inte vissa hållbarhetsvillkor uppfylls, vilket är mycket svårt. Bortfallet av denna råvarubas och ökad internationell efterfrågan på HVO gör det lönsammare att investera i tillverkning av HVO med svenska eller nordiska råvaror från skogsbruk, massaindustri och sågverk (sågspån). Potentialen är stor. I bästa fall har Sverige snart en stor inhemsk produktion av svenska hållbara råvaror. I så fall skulle också den löjligt låga andelen inhemska råvaror stiga.

Den successiva skärpningen av reduktionsplikten har dock avbrutits. Den planerade skärpningen för år 2023 ställdes in för att hålla priserna på bensin och diesel i schack i efterdyningarna av energikrisen år 2022. Den frysta reduktionsnivån tillsammans med det faktum att den sålda mängden diesel sjönk medförde detta att användningen av låginblandad HVO minskade år 2023.

År 2024 väntas användningen av låginblandad HVO minska kraftigt som en följd av en kraftigt sänkta reduktionsplikt för diesel som infördes den 1 januari 2024.

Övriga kommentarer
Dataunderlaget hämtades till och med år 2016 från Energimyndighetens årliga rapport Transportsektorns energianvändning, där den kortperiodiska statistiken användes. Energimyndigheten har dock valt att inte fortsätta publiceringen av denna kortperiodiska statistik. Från och med år 2017 använder vi i största möjliga mån samma källmaterial som Energimyndigheten tidigare använde till dessa data, så att den statistik som presenteras här ska bli jämförbar över tid. Se här för ytterligare detaljer.

På grund av problem med den löpande rapporteringen av mängder levererade drivmedel till Energimyndigheten efter ett metodbyte används en annan datakälla från och med år 2018 jämfört med tidigare år. Sedan dess används istället data rapporterade av drivmedelsbolagen för hela föregående år enligt drivmedelslagen, hållbarhetslagen och reduktionsplikten, sammanställda i rapporterna Drivmedel 2018, Drivmedel 2019, och så vidare. Skillnaden mellan de två datakällorna när det gäller förnybar andel ligger på några få tiondels procentenheter, men jämförelser med tidigare år får ändå göras med viss försiktighet.