Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Använd mängd HVO

Energimängd HVO som använts som drivmedel, uppdelad i inblandad och ren HVO (TWh)
Datakälla: Energimyndigheten: Transportsektorns energianvändning, Energimyndigheten: Drivmedel 2020, SCB: Kvartalsvisa energibalanser (EN 20), SCB: Leveranser av biodrivmedel, kvartalsvis

Kommentar

HVO är en förkortning av hydrotreated vegetable oil (eller hydrogenated vegetable oil). Råvaran reagerar i tillverkningsprocessen med väte så att kolväten identiska eller mycket snarlika med dem i dieselolja skapas. Trots sitt namn kan HVO även tillverkas av animaliska fetter.

Den sammanlagda användningen av förnybar drivmedelsenergi per capita visas i indikator K1, och jämförs där med användningen av fossil drivmedelsenergi.

Analys
Förnybar diesel av typen HVO introducerades på den svenska marknaden år 2011. Sedan dess har användningen ökat i mycket snabb takt. År 2015 blev HVO det mest använda biodrivmedlet i Sverige, och sedan år 2016 är volymerna betydligt större än alla andra biodrivmedel tillsammans.

En stor del av lockelsen med HVO består i att den kemiskt sett liknar fossil diesel så mycket att den kan blandas in i höga halter i diesel utan att man frångår bränslespecifikationen för konventionell diesel MK1. Många dieselfordon kan till och med köra på 100 procent ren HVO (ofta kallad HVO100) utan att motorn behöver anpassas, och utan att fordonet påverkas negativt på längre sikt. Detta gäller både personbilar, lastbilar och bussar. Så är inte fallet med FAME, den andra typen av förnybar diesel på marknaden, som avviker mer från fossil diesel. Jämfört med FAME har dessutom HVO bättre köldegenskaper och kan lagras längre.

HVO gynnades också av skattereglerna till och med år 2017 jämfört med FAME. Hela energiskatten fick dras av för HVO, medan FAME endast fick energiskatten nedskriven med cirka hälften. Detta gjorde HVO attraktiv även för den tunga trafiken av lastbilar och bussar, som annars är lätta att ampassa för FAME. Denna skattefördel var betydelsefull eftersom det är dyrare att tillverka HVO än FAME på grund av en mer komplex och energikrävande process.

Vid introduktionen år 2011 tillverkades den HVO som såldes i Sverige främst av inhemsk råvara i form av tallolja, som uppstår som rest i massaindustrin. Tillgången på denna råvara och den industriella kapaciteten att förädla den är dock begränsad. I takt med att efterfrågan på HVO ökade explosionsartat importerades en allt större andel av vår HVO. Åren 2016-2019 har utländska råvaror stått för över 95 procent av den sammanlagda volymen.

Den accelererande tillväxten för HVO bromsade in åren 2017-2018. Detta kan ha att göra med att den industriella kapaciteten att producera HVO inte hängde med den snabbt ökande efterfrågan, både i Sverige och internationellt, och att tillgången på förnybara råvaror som på kort varsel kan stoppas in i tillverkningsprocessen för att möta en exploderande efterfrågan är begränsad.

Det är svårt att sia om den framtida utvecklingen för HVO. Efterfrågan på HVO från andra länder inom EU förväntas öka. I närtid gäller att utsläppen från de sålda drivmedlen i EU ska ha minskat med 6 procent från år 2010 till utgången av år 2020. Bolagen i flera länder har svårt att leva upp till detta krav. Den ökande efterfrågan på HVO kan innebära att priserna går upp så mycket att HVO får svårt att konkurrera i Sverige och volymerna minskar.

Ytterligare en osäkerhetsfaktor inför framtiden är att en betydande del av råvarubasen till HVO hänger i luften sedan den 1 juli 2019. Från och med detta datum räknas PFAD inte längre som en restprodukt vid palmoljetillverkning utan som en sam- eller biprodukt. Det innebär att strängare krav på spårbarhet och markskydd därmed ställs för att HVO tillverkad av denna råvara ska räknas som ett hållbart biodrivmedel, och därmed beviljas de skattelättnader är nödvändiga för att biodrivmedlet ska vara gångbart på marknaden. Dessa krav går inte att uppfylla för all PFAD i dagsläget, men arbete pågår för att förbättra spårbarheten hos PFAD. Så länge råvarubasen till HVO vacklar förväntas drivmedelsbolagen i första hand använda den tillgängliga mängden HVO till låginblandning i vanlig diesel för att uppfylla reduktionsplikten.

Dessa faktorer bidrog troligen till att försäljningen av HVO100 minskade påtagligt år 2019. Detta medförde att den totala volymen HVO som användes i Sverige också minskade, för första gången sedan drivmedlet introducerades på den svenska marknaden år 2011.

Det finns dock ljus vid horisonten. Bortfallet av en stor del av råvarubasen genom omklassificeringen av PFAD och ökad internationell efterfrågan på HVO gör det lönsammare att investera i tillverkning av HVO med svenska eller nordiska råvaror från skogsbruk, massaindustri och sågverk (sågspån). Potentialen är stor. I bästa fall är bristen på HVO avhjälpt om några få år, och volymerna kan skjuta fart uppåt igen. I så fall skulle också den löjligt låga andelen inhemska råvaror stiga. Man ska dock komma ihåg att man kan tillverka andra förnybara drivmedel av samma råvaror, t.ex. biogas, etanol eller biobensin. Det är alltså inte säkert att det är just HVO som drar det längsta strået.

Övriga kommentarer
Dataunderlaget hämtades till och med år 2016 från Energimyndighetens årliga rapport Transportsektorns energianvändning, där den kortperiodiska statistiken användes. Energimyndigheten har dock valt att inte fortsätta publiceringen av denna kortperiodiska statistik. Från och med år 2017 använder vi i största möjliga mån samma källmaterial som Energimyndigheten tidigare använde till dessa data, så att den statistik som presenteras här ska bli jämförbar över tid. Se här för ytterligare detaljer.

På grund av problem med den löpande rapporteringen av mängder levererade drivmedel till Energimyndigheten efter ett metodbyte används en annan datakälla från och med år 2018 jämfört med tidigare år. Sedan dess används istället data rapporterade av drivmedelsbolagen för hela föregående år enligt drivmedelslagen, hållbarhetslagen och reduktionsplikten, sammanställda i rapporterna Drivmedel 2018, Drivmedel 2019, och så vidare. Skillnaden mellan de två datakällorna när det gäller förnybar andel ligger på några få tiondels procentenheter, men jämförelser med tidigare år får ändå göras med viss försiktighet.

Indikator N.B2.C.8
Uppdaterad: 2021-11-15