Använd mängd fordonsgas

Den sammanlagda användningen av förnybar drivmedelsenergi per capita visas i indikator K1, och jämförs där med användningen av fossil drivmedelsenergi.

Andelen biogas i fordonsgasen visas i indikator B2E.

Denna statistik över fordonsgas (CBG/CNG) inkluderar även den biogas och naturgas som används i flytande form (LBG/LNG).

Analys
Den använda mängden fordonsgas ökade fram till och med år 2014, men har sedan dess stagnerat. År 2020 minskade dock mängden såld biogas tillfälligt, delvis som en följd av pandemin. Andelen biogas i fordonsgasen fortsatte att öka och nådde hela 98 procent år 2020 och 2021. År 2022 var den förnybara andelen 97 procent.

Även om den höga andelen biogas är glädjande signalerar den också att efterfrågan på fordonsgas måste skjuta fart igen för att undvika att användningen av biogas stagnerar. För att efterfrågan på gas ska öka måste försäljningen av gasfordon öka. Antalet sålda gasbilar har dock minskat gradvis. Detta har medfört att antalet gasbilar på svenska vägar har minskat något.

Det bonus-malus system som infördes 1 juli 2018 gav hopp om att trenden skulle vända, eftersom det innefattade en gasbilspremie på 10 000 kr. Regeringen tog dock bort denna bonus hösten 2022. I förspelet till Rysslands invasion av Ukraina skenade naturgaspriset i Europa, vilket drog med sig biogaspriset uppåt på många håll i Sverige. Det drabbade försäljningen. Ytterligare ett bakslag kom i EU-domstolen, som våren 2023 underkände den svenska skattebefrielsen av biogas på grund av formella fel i processen då den beviljades.

EU-kommissionen har dock sedan dess öppnat upp för generella stastsstöd av denna typ för att påskynda övergången till förnybar energi. Det innebär att skattebefrielsen kan återinföras. Naturgaspriset har under år 2023 sjunkit till mer normala nivåer, vilket lett till sjunkande biogaspriser. Det är också hoppingivande för biogasens framtid att det finns ett produktionsstöd för uppgradering av biogas till fordonsgaskvalitet.

Övriga kommentarer
Dataunderlaget hämtades till och med år 2016 från Energimyndighetens årliga rapport Transportsektorns energianvändning, där den kortperiodiska statistiken användes. Energimyndigheten har dock valt att inte fortsätta publiceringen av denna kortperiodiska statistik. Från och med år 2017 använder vi i största möjliga mån samma källmaterial som Energimyndigheten tidigare använde till denna rapport, så att den statistik som presenteras här ska bli jämförbar över tid. Se här för ytterligare detaljer.

På grund av problem med den löpande rapporteringen av mängder levererade drivmedel till Energimyndigheten efter ett metodbyte används en annan datakälla från och med år 2018 jämfört med tidigare år. Sedan dess används istället data rapporterade av drivmedelsbolagen för hela föregående år enligt drivmedelslagen, hållbarhetslagen och reduktionsplikten, sammanställda i rapporterna Drivmedel 2018, Drivmedel 2019, och så vidare. Skillnaden mellan de två datakällorna när det gäller förnybar andel ligger på några få tiondels procentenheter, men jämförelser med tidigare år får ändå göras med viss försiktighet.