Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Resesträckor i svensk kollektivtrafik

Genomsnittlig resesträcka per capita med svensk landbaserad kollektivtrafik (km/capita)
Mätområde Datum Värde (km/capita)
Buss 2006 1024
Buss 2007 1026
Buss 2008 990
Buss 2009 989
Buss 2010 996
Buss 2011 1017
Buss 2012 997
Buss 2013 1007
Buss 2014 995
Buss 2015 998
Buss 2016 986
Buss 2017 986
Buss 2018 976
Buss 2019 974
Buss 2020 866
Buss 2021 849
Buss 2022 889
Tåg, spårväg, tunnelbana 2006 1290
Tåg, spårväg, tunnelbana 2007 1357
Tåg, spårväg, tunnelbana 2008 1446
Tåg, spårväg, tunnelbana 2009 1452
Tåg, spårväg, tunnelbana 2010 1427
Tåg, spårväg, tunnelbana 2011 1447
Tåg, spårväg, tunnelbana 2012 1482
Tåg, spårväg, tunnelbana 2013 1482
Tåg, spårväg, tunnelbana 2014 1494
Tåg, spårväg, tunnelbana 2015 1538
Tåg, spårväg, tunnelbana 2016 1542
Tåg, spårväg, tunnelbana 2017 1579
Tåg, spårväg, tunnelbana 2018 1592
Tåg, spårväg, tunnelbana 2019 1677
Tåg, spårväg, tunnelbana 2020 946
Tåg, spårväg, tunnelbana 2021 920
Tåg, spårväg, tunnelbana 2022 1428
Datakälla: Trafikanalys: Transportarbete 2000-2022

Kommentar

Med resesträckan per capita menas det sammanlagda persontransportarbetet i Sverige i det aktuella trafikslaget dividerat med antalet invånare.

Analys
Resandet med kollektivtrafik ökade gradvis från mätperiodens början år 2006 till år 2019. Detta märks både när vi räknar resesträckan i absoluta tal, och som andel av befolkningens sammanlagda resesträcka. Det avspeglar sig också i att andelen kollektivtrafikresor av det sammanlagda antal resor vi gör ökade.

Det är intressant att se att denna ökning uteslutande berodde på ett ökat resande med spårburen kollektivtrafik, medan resesträckan i buss per capita förblev i det närmaste oförändrad. Det är främst de lokala och regionala resorna med bantrafik som ökade i omfattning, med en imponerande uppgång på 67 procent mellan åren 2006 och 2019, räknat i resesträcka per capita. Bakom dessa siffror ligger omfattande investeringar, som visade sig i en ökande kapacitet i kollektivtrafiken, och kan ha bidragit till en långsamt ökande andel boende i kollektivtrafiknär läge. Det är glädjande att satsningarna också bar frukt i ökat resande.

År 2020 såg vi en kraftig tillbakagång i resandet med kollektivtrafik på grund av covid-pandemin, eftersom människor i betydande omfattning undvek kollektivtrafiken på grund av smittorisken. Resandet minskade yterligare något det andra pandemiåret 2021. Detta kan ha att göra med att pandemin påverkade hela året 2021, medan resandet med kollektivtrafiken var normalt de två-tre första månaderna av 2020, innan pandemin bröt ut.

År 2022 skedde en betydande återhämtning, men resesträckan per capita med kollektivtrafik var fortfarande påtagligt lägre än 2019. Det är dock värt att notera att resesträckorna med tåg, spårväg och tunnelbana år 2022 låg på samma nivå som år 2010, och var betydligt högre än vid mätperiodens början år 2006.

Det återstår att se om pandemin för med sig några långsiktiga trendbrott i resemönstren. De samstämmiga tecknen på ökad kollektivtrafik och något avtagande körsträcka i bil till och med 2019 inger dock hopp om att nedgången för kollektivtrafiken på grund av covid-pandemin blir tillfällig.

Indikator N.B3.D.3
Uppdaterad: 2023-08-24