På väg mot fossilfria transporter
Förnybar andel i låginblandad diesel
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (Volym-%) |
|---|---|---|---|
| 0 | FAME | 2006 | 5,1 |
| 1 | FAME | 2007 | 4,5 |
| 2 | FAME | 2008 | 4,8 |
| 3 | FAME | 2009 | 5,7 |
| 4 | FAME | 2010 | 5,6 |
| 5 | FAME | 2011 | 5,7 |
| 6 | FAME | 2012 | 5,8 |
| 7 | FAME | 2013 | 5,6 |
| 8 | FAME | 2014 | 5,7 |
| 9 | FAME | 2015 | 5,2 |
| 10 | FAME | 2016 | 5,4 |
| 11 | FAME | 2017 | 4,7 |
| 12 | FAME | 2018 | 5,5 |
| 13 | FAME | 2019 | 5,8 |
| 14 | FAME | 2020 | 5,5 |
| 15 | FAME | 2021 | 4,7 |
| 16 | FAME | 2022 | 4,8 |
| 17 | FAME | 2023 | 4,9 |
Kommentar
Observera att den förnybara andelen uttrycks som volymprocent i denna indikator snarare än som energiprocent.
Analys
Den förnybara andelen i diesel nådde en topp år 2016. Att den sjönk därifrån år 2017 berodde främst på att ren förnybar diesel HVO100 då slog igenom på den svenska marknaden. Detta drog undan en viss mängd tillgänglig HVO från att användas till låginblandning, men den sammanlagda använda mängden HVO fortsatte att öka.
Den 1 juli 2018 infördes reduktionsplikten, som innebär att klimatpåverkan per liter diesel och bensin ska minska enligt en förutbestämd kurva till år 2030. Detta uppnås genom en allt högre inblandning av biodrivmedel. I samband med detta försvann skattebefrielsen för den förnybara diesel (HVO eller FAME) som användes till låginblandning. Eftersom dessa biodrivmedel är dyrare än fossil diesel blandades det inte in mer av dem än vad som behövdes för att uppfylla plikten. Detta bidrog till att den förnybara andelen i dieseln stagnerade åren 2018 och 2019.
Den förnybara andelen i diesel har dock börjat öka igen i takt med den gradvisa skärpningen av reduktionsplikten. De allt skarpare kraven uppfylls främst genom en ökande inblandning av HVO, eftersom halten FAME inte kan överstiga cirka 7 procent utan att förändra dieselns egenskaper för mycket.
Övriga kommentarer
Dataunderlaget hämtades till och med år 2016 från Energimyndighetens årliga rapport Transportsektorns energianvändning, där den kortperiodiska statistiken användes. Energimyndigheten har dock valt att inte fortsätta publiceringen av denna kortperiodiska statistik. Från och med år 2017 använder vi i största möjliga mån samma källmaterial som Energimyndigheten tidigare använde till denna rapport, så att den statistik som presenteras här ska bli jämförbar över tid. Se här för ytterligare detaljer.
På grund av problem med den löpande rapporteringen av mängder levererade drivmedel till Energimyndigheten efter ett metodbyte används en annan datakälla från och med år 2018 jämfört med tidigare år. Sedan dess används istället data rapporterade av drivmedelsbolagen för hela föregående år enligt drivmedelslagen, hållbarhetslagen och reduktionsplikten, sammanställda i rapporterna Drivmedel 2018, Drivmedel 2019, och så vidare. Skillnaden mellan de två datakällorna när det gäller förnybar andel ligger på några få tiondels procentenheter, men jämförelser med tidigare år får ändå göras med viss försiktighet.