Resesträckor i vägtrafiken

Med den genomsnittliga resesträckan menar vi det sammanlagda persontransportarbetet (räknat i enheten personkm) i motsvarande fordonstyp dividerat med folkmängden. I vägtrafiken räknar vi här in personbil, buss och MC, men ej gång, cykel, moped eller resor i lätt lastbil.

När det gäller resor i personbil ska denna indikator ska ej förväxlas med den genomsnittliga körsträckan per capita, som motsvarar det sammanlagda trafikarbetet (räknat i enheten fordonskm) dividerat med folkämngden. Den senare storheten redovisas i indikator H2C.

OBS Den stora minskningen av resesträckorna år 2019 beror på ett tidsseriebrott. Trafikanalys beräknar transportarbete i personbil, cykel och gång med en ny metod från och med detta år, så att värdena inte kan jämföras med tidigare år. Numeriskt innebär förändringarna att transportarbetet i personbil skrivits ned drastiskt, att transportarbetet på cykel ökat, och att gångsträckorna minskat. Personbilstrafiken innefattar enbart personer 6-84 år från och med 2019 medan åren innan samtliga personer. Långa bilresor mer än en dag räknas inte med. Innan 2019 räknades alla förflyttningar utanför den egna tomten med i undersökningen. Sedan undersökningen 2019 räknas endast alla resor med som har ett ärende. Detta innebär att promenader eller cykelresor utan ärende inte räknas som en resa från och med 2019.

Metodförändringen år 2019 innebar att det genomsnittliga antalet personer i varje bil, och det därmed sammanhängande persontransportarbetet, började skattas utifrån enkätfrågor i den årliga nationella resvaneundersökningen, istället för att som tidigare ha skattats utifrån en förutbestämd kurva som minskade långsamt med tiden. Detta har fört med sig i att skattningarna av persontransportarbetet i bil varierar mer år från år på grund av den statistiska osäkerheten. Att beläggningsgraden, och därmed persontransportarbetet, skattades högre år 2023 än åren 2022 och 2024 har därför troligen ingen grund i verkliga förändringar i resemönstren.

Analys
Bilresornas och busstrafikens andel av persontransporterna på väg har hållit sig ungefärligen konstanta under hela mätperioden. Ur detta perspektiv kunde alltså inga beteendeförändringar märkas som är på väg att bryta bilberoendet.

Dock finns andra indikatorer som faktiskt pekar på ett ändrat beteende vid arbetspendling. Enligt de nationella resvaneundersökningarna minskar den genomsnittliga sträckan per dag vi åker bil i arbetsrelaterade ärenden långsamt, och det gör även andelen av alla sådana resor som sker med bil.