Gå direkt till sidans innehåll

Resesträckor i svensk kollektivtrafik - Fördelning

Indikator N. B3.D. 4

Fördelning av den sammanlagda resesträckan med svensk landbaserad kollektivtrafik

Rad-id Mätområde Datum Värde

0

Buss

2006

44,25

1

Buss

2007

43,04

2

Buss

2008

40,65

3

Buss

2009

40,52

4

Buss

2010

41,10

5

Buss

2011

41,29

6

Buss

2012

40,20

7

Buss

2013

40,45

8

Buss

2014

39,97

9

Buss

2015

39,35

10

Buss

2016

39,00

11

Buss

2017

38,44

12

Buss

2018

38,01

13

Buss

2019

36,74

14

Buss

2020

47,83

15

Buss

2021

47,99

16

Buss

2022

38,38

17

Buss

2023

38,11

18

Tåg, spårväg, tunnelbana

2006

55,75

19

Tåg, spårväg, tunnelbana

2007

56,96

20

Tåg, spårväg, tunnelbana

2008

59,35

21

Tåg, spårväg, tunnelbana

2009

59,48

22

Tåg, spårväg, tunnelbana

2010

58,90

23

Tåg, spårväg, tunnelbana

2011

58,71

24

Tåg, spårväg, tunnelbana

2012

59,80

25

Tåg, spårväg, tunnelbana

2013

59,55

26

Tåg, spårväg, tunnelbana

2014

60,03

27

Tåg, spårväg, tunnelbana

2015

60,65

28

Tåg, spårväg, tunnelbana

2016

61,00

29

Tåg, spårväg, tunnelbana

2017

61,56

30

Tåg, spårväg, tunnelbana

2018

61,99

31

Tåg, spårväg, tunnelbana

2019

63,26

32

Tåg, spårväg, tunnelbana

2020

52,17

33

Tåg, spårväg, tunnelbana

2021

52,01

34

Tåg, spårväg, tunnelbana

2022

61,62

35

Tåg, spårväg, tunnelbana

2023

61,89

Kommentar

Med resesträckan per capita menas det sammanlagda persontransportarbetet i Sverige i det aktuella trafikslaget dividerat med antalet invånare.

Analys
Resandet med kollektivtrafik ökade gradvis från mätperiodens början år 2006 till år 2019. Detta märks både när vi räknar resesträckan i absoluta tal, och som andel av befolkningens sammanlagda resesträcka. Det avspeglar sig också i att andelen kollektivtrafikresor av det sammanlagda antal resor vi gör ökade.

Det är intressant att se att denna ökning uteslutande berodde på ett ökat resande med spårburen kollektivtrafik, medan resesträckan i buss per capita förblev i det närmaste oförändrad. Det är främst de lokala och regionala resorna med bantrafik som ökade i omfattning, med en imponerande uppgång på 67 procent mellan åren 2006 och 2019, räknat i resesträcka per capita. Bakom dessa siffror ligger omfattande investeringar, som visade sig i en ökande kapacitet i kollektivtrafiken, och kan ha bidragit till en långsamt ökande andel boende i kollektivtrafiknär läge. Det är glädjande att satsningarna också bar frukt i ökat resande.

År 2020 såg vi en kraftig tillbakagång i resandet med kollektivtrafik på grund av covid-pandemin, eftersom människor i betydande omfattning undvek kollektivtrafiken på grund av smittorisken. Resandet minskade yterligare något det andra pandemiåret 2021. Detta kan ha att göra med att pandemin påverkade hela året 2021, medan resandet med kollektivtrafiken var normalt de två-tre första månaderna av 2020, innan pandemin bröt ut.

År 2022 skedde en betydande återhämtning, men resesträckan per capita med kollektivtrafik var fortfarande påtagligt lägre än 2019. Det är dock värt att notera att resesträckorna med tåg, spårväg och tunnelbana år 2022 låg på samma nivå som år 2010, och var betydligt högre än vid mätperiodens början år 2006.

Det återstår att se om pandemin för med sig några långsiktiga trendbrott i resemönstren. De samstämmiga tecknen på ökad kollektivtrafik och något avtagande körsträcka i bil till och med 2019 inger dock hopp om att nedgången för kollektivtrafiken på grund av covid-pandemin blir tillfällig.

Uppdaterad: 2024-07-15