På väg mot fossilfria transporter
Växthusgasutsläpp från inrikes transporter
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton CO2ekv/inv) |
|---|---|---|---|
| 0 | Vägtrafik | 2006 | 2,22 |
| 1 | Vägtrafik | 2007 | 2,23 |
| 2 | Vägtrafik | 2008 | 2,17 |
| 3 | Vägtrafik | 2009 | 2,10 |
| 4 | Vägtrafik | 2010 | 2,10 |
| 5 | Vägtrafik | 2011 | 2,04 |
| 6 | Vägtrafik | 2012 | 1,91 |
| 7 | Vägtrafik | 2013 | 1,85 |
| 8 | Vägtrafik | 2014 | 1,79 |
| 9 | Vägtrafik | 2015 | 1,78 |
| 10 | Vägtrafik | 2016 | 1,68 |
| 11 | Vägtrafik | 2017 | 1,62 |
| 12 | Vägtrafik | 2018 | 1,53 |
| 13 | Vägtrafik | 2019 | 1,51 |
| 14 | Vägtrafik | 2020 | 1,40 |
| 15 | Vägtrafik | 2021 | 1,39 |
| 16 | Vägtrafik | 2022 | 1,23 |
| 17 | Vägtrafik | 2023 | 1,21 |
Kommentar
Vägtrafiken är den helt dominerande utsläppskällan i transportsektorn, och är också det trafikslag som förbrukar den helt dominerande mängden drivmedelsenergi. I vägtrafiken är det personbilarna som står för merparten av växthusgasutsläppen.
Växthusgasutsläppen från transportsektorn har minskat snabbare än energianvändningen. De minskande utsläppen förklaras i första hand av minskande utsläpp från vägtrafiken, vilket beror på att en snabbt ökande andel förnybara drivmedel används.
De territoriella växthusgasutsläppen från transportsektorn används för att definiera det nationella målet att minska utsläppen med 70 procent från år 2010 till år 2030. En mer utförlig analys av utvecklingen ges under diagrammet som visar index H0, som visar graden av uppfyllelse av detta mål.