På väg mot fossilfria transporter
Mängder biodrivmedel tillverkade av svensk råvara
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (TWh) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Biogas |
2011 |
0,64 |
|
1 |
Biogas |
2012 |
0,87 |
|
2 |
Biogas |
2013 |
0,85 |
|
3 |
Biogas |
2014 |
0,96 |
|
4 |
Biogas |
2015 |
1,02 |
|
5 |
Biogas |
2016 |
1,20 |
|
6 |
Biogas |
2017 |
1,16 |
|
7 |
Biogas |
2018 |
1,04 |
|
8 |
Biogas |
2019 |
1,13 |
|
9 |
Biogas |
2020 |
0,96 |
|
10 |
Biogas |
2021 |
1,10 |
|
11 |
Biogas |
2022 |
1,17 |
|
12 |
Biogas |
2023 |
1,21 |
Kommentar
Biogas och HVO är de enda biodrivmedlen som en betydande mängd svensk råvara används för att tillverka. Fram till år 2020 fanns dock inga tydliga trender att dessa mängder ökar.
Detta är särskilt anmärkningsvärt när det gäller förnybar diesel HVO, eftersom den använda mängden HVO har ökat mycket snabbt på senare år. Detta är ett uttryck för ett snabbt tilltagande importberoende. Användningen av biogas har stagnerat, och där förblir andelen svensk råvara hög.
Allt mindre svensk råvara användes för att tillverka etanol fram till år 2020. Detta berodde dels på en minskad efterfrågan på etanol, dels på att en allt mindre andel av den etanol som användes hade inhemskt ursprung.
År 2021 skedde ett positivt trendbrott. Det ökade behovet av etanol och HVO för inblandning i bensin och diesel som uppstod till följd av den skärpta reduktionsplikten uppfylldes till stor del genom ökad användning av svensk råvara. År 2022 sjönk dock den använda mängden HVO av svensk råvara tillbaka.