Genomsnittligt antal personer i varje personbil
- Diagram
- Tabell
Rad-id | Datum | Värde (Antal/fordon) |
---|---|---|
0 | 2006 | 1,74 |
1 | 2007 | 1,74 |
2 | 2008 | 1,73 |
3 | 2009 | 1,73 |
4 | 2010 | 1,72 |
5 | 2011 | 1,72 |
6 | 2012 | 1,72 |
7 | 2013 | 1,71 |
8 | 2014 | 1,71 |
9 | 2015 | 1,70 |
10 | 2016 | 1,70 |
11 | 2017 | 1,70 |
12 | 2018 | 1,69 |
13 | 2019 | 1,41 |
14 | 2020 | 1,45 |
15 | 2021 | 1,40 |
16 | 2022 | 1,45 |
17 | 2023 | 1,57 |
18 | 2024 | 1,45 |
Kommentar
Det genomsnittliga antalet definieras som det sammanlagda persontransportarbetet (personkm) i personbil dividerat med det sammanlagda trafikarbetet i personbil (fordonskm).
Denna indikator svarar på frågan: hur effektivt används varje fordon? Samåkning hjälper upp siffran.
OBS År 2019 ändrade Trafikanalys sina metoder för att skatta det genomsnittliga antalet personer i varje bil och det därmed sammanhängande persontransportarbetet. Före år 2019 uppskattades att denna beläggningsgrad minskade långsamt enligt en föutbestämd kurva, men från och med 2019 skattades beläggningsgraden istället utifrån enkätfrågor i den årliga nationella resvaneundersökningen. Detta avspeglar sig i en lägre uppskattning av det genomsnittliga antalet personer i varje bil från och med år 2019, och i att skattningarna varierar mer år från år på grund av den statistiska osäkerheten. Att beläggningsgraden skattades högre år 2023 än åren 2022 och 2024 har därför troligen ingen grund i verkliga förändringar i resemönstren.
För att jämföra med beläggningsgraden i kollektivtrafiken kan vi dividera det genomsnittliga antalet personer i varje personbil med antalet sittplatser. Om vi antar att alla personbilar har fem sittplatser få vi beläggningsgraden 29 % i personbilar år 2024. Det finns län med både lägre och högre beläggningsgrad än så i kollektivtrafiken.
Analys
Enligt tillgänglig statistik ökar inte det genomsnittliga antalet passagerare i varje bil, trots att vi under lång tid varit medvetna om hur ineffektivt varje bil utnyttjas. Vi talar till exempel gärna om hur orimligt det är att pendla ensam i bil till jobbet, och att fastna i köer i rusningstrafik med andra ensamma, stressade bilförare. Detta tal har inte lett till förändrat beteende, av denna indikator att döma.
Dock finns andra indikatorer som faktiskt pekar på ett ändrat beteende vid arbetspendling. Enligt de nationella resvaneundersökningarna minskar den genomsnittliga sträckan per dag vi åker bil i arbetsrelaterade ärenden långsamt, och det gör även andelen av alla sådana resor som sker med bil.