Fördelning av antalet pendlings- och arbetsresor

Jämför gärna uppgifterna för dessa arbetsrelaterade resor med motsvarande data för samtliga typer av resor i bil, kollektivtrafik, och med gång eller cykel.

Insamling av data till den nationella resvaneundersökningen sker med en kombinerad pappers- och webbenkät som riktar sig till personer i åldern 6–84 år. Varje respondent svarar för endast en specifik mätdag. Urvalets respondenters mätdagar är sedan utsprida så att de tillsammans täcker in hela undersökningens referensperiod.

Undersökningen har ett relativt högt svarsbortfall (74 procent år 2022). Skiljer sig resbetendet hos respondenterna som svarar mot de som inte svarar kan skattningarna innehålla systematiska fel. För att motverka detta stratifieras urvalet efter län, åldersgrupp och kön när det viktas upp.

Analys
Trenderna vi ser för pendlings- och arbetsresor med olika färdsätt speglas i förändringarna i det allmänna resandet med dessa färdsätt. Korta analyser kan nås genom att följa de tre länkarna ovan. Det är dock värt att notera att från år 2016 till år 2019 ökade andelen arbets- tjänste- och skolresor med kollektivtrafik, gång och cykel betydligt mer än i det allmänna resandet. Det ser alltså ut som om de arbetsrelaterade resorna drev de beteendeförändringar bort från bilberoendet som kunde anas generellt.

Uppgången för kollektivtrafiken avbröts tvärt år 2020, då Sveriges befolkning blev uppmanad att undvika kollektivtrafik under covidpandeminpå grund av smittorisken. Samma situation bidrog å andra sidan till en fortsatt uppgång för arbetsrelaterade resor med gång eller cykel. År 2022 inleddes en återgång till de beteendemönster som rådde före pandemin. År 2023 var resmönstren ungefär desamma som år 2019.

Övriga kommentarer
Liknande uppgifter på kommunal nivå har hämtats via lokala resvaneundersökningar. Data för alla kommuninvånare redovisas i indikator B3L_KH, och data för de kommunanställda redovisas i indikator B3L_KV.