E-handelsvolym

Omsättningen är justerad efter det årliga medelvärdet av konsumentprisindex (KPI), och är uttryckt i 2025 års penningvärde.

Analys
E-handeln växte i accelererande takt under en lång följd av år. Uppgången år 2020 blev extra stor på grund av coronakrisen, som fick oss att stanna hemma och beställa varor för att undvika smitta.

År 2022 minskade omsättningen i e-handeln för första gången sedan mätperiodens början. Det kan ha att göra med att befolkningen i viss mån återgick till den fysiska handeln då oron för covid-pandemin släppte. Att vi blev mindre oroliga för närhet till andra människor visas till exempel av att kollektivtrafikens marknadsandel återhämtade sig rejält år 2022 och 2023 jämfört med åren 2020 och 2021. Den minskande e-handeln år 2022 kunde också ha att göra med det oroliga världsläget, som lett till minskad optimism inför framtiden, ökande inflation och sämre köpkraft i många hushåll.

Minskningen av e-handeln fortsatte under år 2023. Det hade troligen att göra med ytterligare minskad köpkraft till en följd av fortsatt hög inflation. Enligt e-barometern utvecklades den fysiska handeln bättre än e-handeln under år 2023. Här kan fortsatt återgång till köpbeteendet före pandemin spela roll.

År 2024 bröts den negativa treden och en blygsam uppgång av den inflationsjusterade e-handeln kunde skönjas. Uppgången accelererade under år 2025. Ekonomin har gradvis förbättrats dessa år, vilket tillsammans med ett minskat räntetryck har gett konsumenter större ekonomisk frihet. E-handeln utvecklades bättre än den fysiska handeln år 2025 enligt e-barometern. Med andra ord återtar nu e-handeln marknadsandelar den förlorade efter pandemin.

Det har funnits förhoppningar att ökande e-handel skulle leda till effektivare transporter - både vad gäller gods och människor. I de indikatorer vi visar här går det ännu inte att se några säkra sådana tecken, trots att e-handeln blev stor för ungefär tio år sedan, för att spränga 100-miljardersvallen för sju år sedan räknat i 2025 års penningsvärde. Därmed är det svårt att ursäkta avsaknad av uppenbar effektivitering med att logistiken ännu inte har hunnit optimeras för det nya sättet att bedriva handel.

En förväntad effekt av ökande e-handel var minskat användande av personbil för inköpsresor. De något kortare körsträckorna i personbil per capita de senaste åren skulle kunna sättas i samband med denna utveckling, men vi har inga belägg för att så verkligen är fallet. Förändringarna är små och körsträckorna har börjat vända uppåt igen.

Det sammanlagda godstransportarbetet på våra vägar har förblivit ungefär konstant på senare år, där en svag minskning kan skönjas åren 2023-2024. Lastbilsflottan ser ut att användas allt mindre effektivit i den meningen att lastningsgraden och godstransportarbetet per fordon inte ökar trots att tunga lastbilar i genomsnitt blir allt tyngre och längre.

En förändring som kan kopplas till den ökande e-handeln är att de lätta lastbilarna blir allt fler. De används ju ofta i sista transportledet för att leverera varor till slutkund. Glädjande är att leverans av varor från e-handel med cykel tycks öka.