Måluppfyllelse för kollektivtrafikens marknadsandel

Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag och Tågföretagen har lanserat målet att 40 procent av de motoriserade resorna på land ska ske med kollektivtrafik senast år 2030.

Som landbaserade motoriserade resor räknas kollektivtrafik, bilresor, samt resor med MC och moped. Med kollektivtrafik menas resor med offentligt upphandlad kollektivtrafik, kommersiell buss- och tågtrafik samt taxi. Med andra ord räknas taxiresor inte som biltrafik utan som kollektivtrafik.

Läs mer om detta index här. Där hittar du också den tidsserie för marknadsandelen som ligger till grund för beräkningen av den grad av måluppfyllelse som visas i ovanstående diagram.

Analys
Från basåret 2010 till och med år 2019 ökade kollektivtrafikens marknadsandel i stadig takt, med smärre årliga variationer. Covidpandemin satte stopp för denna glädjande utveckling.

Dessa trender återspeglas i de resesträckor i kollektivtrafiken som redovisas i index H4. Den uppåtgående trenden fram till pandemin förklaras främst med att resandet med spårburen kollektivtrafik ökade, och då i synnerhet den lokala och regionala bantrafiken. Bakom dessa siffror ligger omfattande investeringar, som visar sig i en ökande kapacitet, och kan ha bidragit till en långsamt ökande andel boende i kollektivtrafiknära läge. Det är glädjande att dessa satsningar bär frukt i ökat resande.

Covidpandemin år 2020 orsakade ett rejält hack nedåt i den uppåtgående trenden för kollektivtrafikens marknadsandel. Resandet i kollektivtrafiken minskade yterligare något det andra pandemiåret 2021. Detta kan ha att göra med att pandemin påverkade hela året 2021, medan resandet med kollektivtrafiken var normalt de två-tre första månaderna av 2020, innan pandemin bröt ut.

År 2022 skedde en kraftig återhämtning av resandet med kollektivtrafik. År 2023 hade dess markandsandel nästan återhämtat sig till nivån före pandemin.

För att nå branschens 2030-mål måste nu markandsandelen fortsätta att växa till nya rekordnivåer. Då krävs att kollektivtrafikens kapacitet byggs ut till samma nivå som den hade före pandemin - och sedan växer ytterligare. Prisnivåerna måste också hållas nere, så att det lönar sig att åka kollektivit jämfört med att ta bilen. Så är tyvärr inte alltid fallet. En undersökning av SCB år 2022 visade att biljettpriserna i kollektivtrafiken ökat dubbelt så snabbt som bensinpriset under 2000-talet. Det kan också krävas nya typer av tjänster som är anpassade till det moderna arbetslivet, till exempel anropsstyrd kollektivtrafik.

Övriga kommentarer
Jämförbara data saknas för år 2016 eftersom Stockholms länstrafik (SL) inte deltog i Kollektivtrafikbarometern detta år.

Till och med år 2016 använde Svensk Kollektivtrafik telefonintervjuer för att inhämta underlag till beräkning av kollektivtrafikens marknadsandel enligt ovan. Från och med år 2017 har en mixad insamlingsmetod använts där de flesta respondenter besvarat frågorna på egen hand via en webbenkät. Denna förändring kan ha påverkat respondenternas sätt att svara.

Tendensen är att den nya metoden i något högre grad än tidigare fångar studerande, storstadsbor och vaneresenärer. I dessa grupper är kollektivtrafikens marknadsandel högre än i övriga grupper. Vi får alltså ett tidsseriebrott år 2017, då marknadsandelen förmodligen justerades upp något på grund av metodförändringen.

Se också index H4 som redovisar resesträckor i kollektivtrafiken, samt index H5 som uttrycker ett mål för överflyttning till gång, cykel och kollektivtrafik.

Se även indikatorn B2B för andelen förnybar energi i kollektivtrafiken.