Resesträckor vid pendlings- och arbetsresor

Insamling av data till den nationella resvaneundersökningen sker med en kombinerad pappers- och webbenkät som riktar sig till personer i åldern 6–84 år. Varje respondent svarar för endast en specifik mätdag. Urvalets respondenters mätdagar är sedan utsprida så att de tillsammans täcker in hela undersökningens referensperiod.

Undersökningen har ett relativt högt svarsbortfall (73 procent år 2023). Skiljer sig resbetendet hos respondenterna som svarar mot de som inte svarar kan skattningarna innehålla systematiska fel. För att motverka detta stratifieras urvalet efter län, åldersgrupp och kön när det viktas upp.

I färdsättskategorin Övrigt ingår bland annat färdtjänst, taxi, flyg och sjöfart. Storleken hos denna kategori varierar mycket från år till år, vilket tyder på att kategoriseringen av resor kan påverka trender över tid även för andra färdsätt. Trenderna bör därför tolkas med försiktighet.

Analys
Den stora ökningen i resesträcka med kollektivtrafik för arbetsrelaterade resor från år 2016 till 2019 är slående. En liknande ökning kunde ses i det allmänna resandet med kollektivtrafik, både räknat i absoluta tal och som andel av det sammanlagda resandet. Ökningen för de arbetsrelaterade resorna var dock större. Det ser alltså ut som om de denna typ av resor drev de beteendeförändringar bort från bilberoendet som kunde anas generellt.

Covidpandemin var ett dråpslag mot det arbetsrelaterade resandet i kollektivtrafik. Resesträckan minskade nästan 75 procent från år 2019 till år 2021. År 2022 skedde en avsevärd återhämtning, som dock avstannade år 2023. Det är långt kvar till toppnoteringen för kollektivtrafiken år 2019.

Sett över hela mätperioden verkar färdsträckorna i arbetsrelaterade resor avta såväl i bil som med gång eller cykel. Resesträckan i kollektivtrafik har inte återhämtat sig till nivån före pandemin. Sammantaget tyder detta på en permanent minskning av pendlingsresorna efter pandemin som en följd av ökat hemarbete.