På väg mot fossilfria transporter
Kapacitet i lokal och regional kollektivtrafik
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (utbudskm/capita) |
|---|---|---|---|
| 0 | Degerfors | 2006 | 48,8 |
| 1 | Degerfors | 2007 | 48,6 |
| 2 | Degerfors | 2008 | 44,0 |
| 3 | Degerfors | 2009 | 43,5 |
| 4 | Degerfors | 2010 | 47,8 |
| 5 | Degerfors | 2011 | 49,2 |
| 6 | Degerfors | 2012 | 46,8 |
| 7 | Degerfors | 2013 | 46,1 |
| 8 | Degerfors | 2014 | 47,1 |
| 9 | Degerfors | 2015 | 47,1 |
| 10 | Degerfors | 2016 | 69,2 |
| 11 | Degerfors | 2017 | 72,4 |
| 12 | Degerfors | 2018 | 74,7 |
| 13 | Degerfors | 2019 | 61,9 |
| 14 | Degerfors | 2020 | 61,4 |
| 15 | Degerfors | 2021 | 61,9 |
| 16 | Degerfors | 2022 | 53,2 |
| 17 | Degerfors | 2023 | 56,8 |
Kommentar
Kapaciteten gäller lokal och regional kollektivtrafik inom ett läns gränser. Med utbudskilometer menas antalet kilometer som alla kollektivtrafikfordon tillsammans kör under ett år (fordonskilometer).
Den stora minskningen av kapaciteten från år 2018 till 2019 är skenbar. Den beror på att Trafikanalys övergått från att räkna enskilda tågvagnar som egna fordon till att räkna hela tåget som ett och samma fordon. Metodbytet beror på att kvaliteten på dataunderlaget om enskilda tågvagnar varit bristfällig. Åren 2017 och 2018 redovisas utbudet med båda metoderna. Räknat på det nya sättet var kapaciteten 70,4 utbudskm/capita år 2017, 70,1 år 2018 och 70,8 år 2019.
Ett alternativ vore att redovisa den sammanlagda sträckan alla enskilda sittplatser tillsammans rör sig under ett år (sittplatskilometer), men så länge beläggningsgraden inte är alltför hög är det tillgången till ett kollektivtrafikfordon snarare än en sittplats som är den begränsande faktorn för invånarna. Därmed är utbudet av fordon mer intressant att följa än utbudet av sittplatser.
Analys
Utbudet av kollektivtrafik ökade påtagligt från millennieskiftet till och med år 2019. Stora satsningar gjordes i synnerhet på den regionala tågtrafiken. Det gav resultat i ökat resande med kollektivtrafik, både i absoluta tal och som andel av vårt sammanlagda resande. Detta beror i huvudsak på att satsningarna på lokal och regional bantrafik bar frukt.
Det ökande utbudet medförde dock inte att Sveriges befolkning blev mer nöjda med kollektivtrafiken, att döma av SCB:s medborgarunderökningar och Svensk Kollektivtrafiks Kollektivtrafikbarometer. Den växande kapaciteten kan dock ha bidragit till att andelen människor som bor i kollektivtrafiknära läge växte långsamt under samma tidsperiod.
Utbudet av kollektivtrafik började minska långsamt år 2020, vilket troligtvis kan sättas i samband med covid-pandemin. Minskningen av kapaciteten har dock varit marginell jämfört med den drastiska minskningen av resandet med kollektivtrafiken. Detta bådar gott: det finns fortfarande en god kapacitet som gör det lockande att återvända till kollektivtrafiken när oron för smitta nu minskat.
Övriga kommentarer
Både subventionerad och kommersiell kollektivtrafik räknas in i underlaget för riket som helhet. För kommuner gäller kapaciteten lokal och regional kollektivtrafik inom det läns gränser vari kommunen ligger. Vi anger denna kapacitet per invånare i länet. Endast subventionerad kollektivtrafik räknas in i detta underlag, vilket gör jämförelser mellan kommuner och riket vanskliga.