Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Måluppfyllelse för fossil energianvändning i vägtrafiken

Procentuell uppfyllelse av målet att minska den fossila energianvändningen per capita i vägtrafiken med 80 % jämfört med år 2010
Datakälla: Energimyndigheten: Transportsektorns energianvändning, Energimyndigheten: Drivmedel 2020, SCB: Kvartalsvisa energibalanser (EN 20), SCB: Leveranser av fordonsgas, SCB: Befolkningsstatistik

Kommentar

Förklaring
Om den fossila energianvändningen minskar linjärt från år 2010 och precis uppfyller målet om 80 % minskning år 2030, så följer kurvan den räta stigande linjen som delar ovanstående diagram på diagonalen. Om den fossila energianvändningen minskar snabbare rör vi oss upp i det gröna fältet. Minskar den långsammare sjunker kurvan ned i det vita fältet.

Den specifika siffran i detta mål är hämtat från den statliga utredningen Fossilfrihet på väg. I denna utredning talas både om målet att minska användningen av fossil drivmedelsenergi med 80 % mellan åren 2010 och 2030 och om målet att minska de fossila utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken med 80 %.

Vi tar fasta på det förstnämnda målet eftersom graden av måluppfyllelse då blir lättare att mäta objektivt. Detta mål blir lättare att nå eftersom även förnybara drivmedel ger upphov till växthusgasutsläpp - vid produktion och distribution. Till skillnad från utredningen utgår vi från den fossila energianvändningen per capita. Vi gör så eftersom vi vill kunna separera trender som beror på omställning av transportsektorn från dem som bara beror på ändrad folkmängd. Detta gör målet ytterligare något lättare att nå ifall Sveriges folkmängd fortsätter att öka.

Målet H0 att minska tranportsektorns klimatpåverkan med 70 % från år 2010 till år 2030 har i viss mån ersatt detta mål H1 som officiellt mål för omställningsarbetet mot fossilfrihet. Vi fortsätter ändå att visa utvecklingen mot målet H1, bland annat för att det bygger på primär statistik om drivmedelsanvändning, medan beräkning av klimatpåverkan i viss mån är modellberoende, vilket gör en sådan indikator mindre objektiv.

Läs mer om detta index här. Där hittar du också den utsläppskurva som ligger till grund för beräkningen av den grad av måluppfyllelse som visas i ovanstående diagram.

Analys
Användningen av fossila drivmedel minskade till en början nästan lika snabbt som krävs för att nå 2030-målet enligt den linjära idealkurvan. Det berodde på att användningen av biodrivmedel ökade snabbt åren efter 2010. Den totala drivmedelsanvändningen i vägtrafiken förblev dock närapå konstant, trots att bilarna på papperet blev allt snålare dessa år.

De senaste åren har det dock stått klart att utvecklingen halkar efter idealkurvan. I synnerhet år 2019 blev det tydligt att minskningen av den fossila energianvändningen bromsade in. Det främsta skälet är att den förnybara andelen drivmedel inte ökade alls detta år, och kanske till och med minskade en aning. Att den fossila energianvändningen trots detta fortsätte att minska långsamt beror på att den totala användningen av drivmedel minskade. Detta har två skäl.

För det första kunde vi då för första gången på flera år se en antydan att körsträckorna i bil vänder nedåt, vilket är glädjande. För det andra blev fordonsparken mer energieffektiv, vilket speglades av minskande CO2-utsläpp hos en genomsnittlig bil i Sverige.

Båda dessa trender fortsatte under år 2020. Körsträckorna minskade då påtagligt på grund av covid-pandemin

Körsträckorna kommer med all säkerhet att vända uppåt igen år 2021. Det är heller inte säkert att energieffektiviseringen kommer att fortsätta. Vi ser två motstridiga trender. Dels ökar andelen energieffektiva laddbara bilar i nybilsförsäljningen, dels fortsätter SUV-trenden bland nyregistrerade bilar med förbränningsmotor, vilket pressar upp den genomsnittliga förbrukningen, och sänker den genomsnittliga energieffektiviteten.

Av flera skäl står alltså utvecklingen och väger när det gäller användningen av fossil drivmedelsebergi i vägtrafiken. Det skäl som talar starkast för att vi fortsätter att röra oss mot målet de kommande åren är att en skärpt reduktionsplikt kommer att medföra att en allt större andel biodrivmedel blandas in i bensin och diesel, vilket minskar behovet av fossila råvaror.

Läs också analysen av index H0.

Övriga kommentarer
Dataunderlaget hämtades till och med år 2016 från Energimyndighetens årliga rapport Transportsektorns energianvändning, där den kortperiodiska statistiken användes. Energimyndigheten har dock valt att inte fortsätta publiceringen av denna rapport. De årliga volymerna fossil bensin och diesel hämtades av Energimyndigheten från SCB:s Kvartalsvisa energibalanser fjärde kvartalet (EN 20), Tabell 1:D, post 9.2. För år 2017 hämtar vi därför dessa data direkt från denna tabell. Den årliga volymen fossil naturgas hämtas för år 2017 från SCB: tabell Leveranser av fordonsgas.

På grund av problem med den löpande rapporteringen av mängder levererade drivmedel till Energimyndigheten efter ett metodbyte används en annan datakälla från och med år 2018 jämfört med tidigare år. Sedan dess används istället data rapporterade av drivmedelsbolagen för hela föregående år enligt drivmedelslagen, hållbarhetslagen och reduktionsplikten, sammanställda i rapporterna Drivmedel 2018, Drivmedel 2019, och så vidare. Skillnaden mellan de två datakällorna när det gäller förnybar andel ligger på några få tiondels procentenheter, men jämförelser med tidigare år får ändå göras med viss försiktighet.

Indikator SE.1
Uppdaterad: 2021-11-15