På väg mot fossilfria transporter
Växthusgasutsläpp från tunga lastbilar
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton CO2ekv/inv) |
|---|---|---|---|
| 0 | Åmål | 2010 | 0,695 |
| 1 | Åmål | 2011 | 0,676 |
| 2 | Åmål | 2012 | 0,626 |
| 3 | Åmål | 2013 | 0,602 |
| 4 | Åmål | 2014 | 0,576 |
| 5 | Åmål | 2015 | 0,545 |
| 6 | Åmål | 2016 | 0,492 |
| 7 | Åmål | 2017 | 0,445 |
| 8 | Åmål | 2018 | 0,493 |
| 9 | Åmål | 2019 | 0,500 |
| 10 | Åmål | 2020 | 0,489 |
| 11 | Åmål | 2021 | 0,510 |
| 12 | Åmål | 2022 | 0,448 |
Kommentar
Växthusgasutsläppen från tunga lastbilar har minskat under mätperioden dels för att en allt större andel förnybara energi drivmedel har använts, dels för att energianvändningen i lastbilstrafiken minskat som en följd av att fordonen blir mer energieffektiva. Andelen fossiloberoende nya tunga lastbilar växer i snabb takt, vilket inger hopp om att den tunga trafikens klimatpåverkan ska fortsätta att minska. Bland dessa fossiloberoende nya tunga lastbilar dominerar biogaslastbilarna, men försäljningen av eldrivna tunga lastbilar ökar också.
År 2024 ökade dock växthusgasutsläppen från tunga lastbilar med hela 35 procent jämfört med år 2023 och nådde sin högsta nivå sedan år 2015, räknat per capita. Det främsta skälet är den sänkning av reduktionsplikten som genomfördes den 1 januari 2024. Denna sänkning innebar att den förnybara andelen i diesel föll drastiskt. Detta medförde stora ökningar av de fossila utsläppen från lastbilstrafiken, som till stor del drivs på diesel.
Övriga kommentarer
Den kommunala siffran motsvarar utsläppen från trafiken på vägarna i kommunen dividerat med antalet kommuninvånare. Utsläppen beror på hur stor genomfartstrafiken är, vilket gör att siffran inte speglar kommuninvånarnas beteende. Jämförelser mellan kommuner blir vanskliga.