Andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken
Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
---|---|---|---|
0 | Timrå | 2006 | 5,1 |
1 | Timrå | 2007 | 6,9 |
2 | Timrå | 2008 | 5,2 |
3 | Timrå | 2009 | 4,8 |
4 | Timrå | 2010 | 4,8 |
5 | Timrå | 2011 | 6,2 |
6 | Timrå | 2012 | 6,1 |
7 | Timrå | 2013 | 5,8 |
8 | Timrå | 2014 | 38,7 |
9 | Timrå | 2015 | 39,6 |
10 | Timrå | 2016 | 59,9 |
11 | Timrå | 2017 | 98,2 |
12 | Timrå | 2018 | 99,6 |
13 | Timrå | 2019 | 98,9 |
14 | Timrå | 2020 | 98,7 |
15 | Timrå | 2021 | 99,1 |
16 | Timrå | 2022 | 99,1 |
17 | Timrå | 2023 | 100,0 |
Kommentar
Uppgifterna gäller andelen fordonskilometer (trafikarbete) som utförts med förnybara drivmedel i subventionerad kollektivtrafik. För kommuner gäller siffrorna länstrafiken i det län som kommunen tillhör. I den nationella siffran ingår inte långfärdsbussar hos kommersiella aktörer.
Från och med 2018 ingår inte SL (Region Stockholm) i underlaget från FRIDA. Åren 2019-2022 innefattas den eldrivna bantrafiken i statistiken, vilket medför att den förnybara andelen drivmedel stiger med cirka en procentenhet på riksnivå. Tidigare år innefattas endast busstrafiken.
OBS Den publika delen av databasen FRIDA har stängts under år 2023, vilket medför att vi inte kan redovisa fördelningen på olika förnybara drivmedell år 2023.Som ersättning har regionala data för år 2023 har hämtats från databasen Kolada, som drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). De två datakällorna kan använda något olika definitioner och avgränsningar, så att data för år 2023 inte är helt jämförbara med data för tidigare år.
Analys
Stora lappkast i val av förnybara drivmedel har skett de senaste åren. Etanoldrivna bussar var relativt populära under några år efter 2010, men har nu nästan försvunnit från vägarna. Användningen av biodiesel RME växte snabbt till och med år 2015, då användandet sjönk tillbaka till förmån för förnybar diesel HVO, som snabbt blev mycket populär. År 2018 skedde ett trendbrott då volymerna RME återigen ökade på bekostnad av HVO. Detta kan till stor del förklaras med förändringar i prisbilden för de två drivmedlen. Användningen av biogas har ökat långsamt men stadigt under en lång följd av år.
Eldrivna bussar är på stark frammarsch, men användningen av el i bussar är fortfarande liten jämfört med användningen av andra drivmedel på riksplanet. Drygt 8 procent av färdsträckan färdsträckan i den subventionerade busstrafiken kördes på el år 2022.
Detta år kördes Sveriges bussar i den subventionerade kollektivtrafiken till cirka 39 procent på HVO, knappt 31 procent på biogas, drygt 14 procent på RME. (SL ingår inte i underlaget, som nämndes ovan.)
Om vi vidgar perspektivet till att även innefatta bantrafiken, så fördelade sig användningen av alterntiva drivmedel på följande sätt, räknat som andel av de fordonskilometer som kördes i kollektivtrafiken år 2022: drygt 33 procent HVO, knappt 26 procent biogas, 12 procent RME och knappt 23 procent el. Användningen av etanol var försumbar, och rapporteras bara från Jämtland. Där stod den för 1 procent av den körda sträckan.
När det gäller andel HVO i kollektivtrafiken låg Blekinge i topp år 2022 med över 99 procent. Störst andel biogas användes i Västmanland med drygt 97 procent. Halland har satsat mest av alla län på RME, som användes till mer än 76 procent av körsträckan i kollektivtrafikfordonen år 2022. Andelen el var störst i Skåne med knappt 53 procent samma år.
År 2023 hade andelen eldriven färdsträcka i subventionerad busstrafik hunnit öka till 11 procent. Bussarna kördes till 36 procent på HVO och till 20 procent på RME. En viss överflyttning från HVO till RME skedde alltså från år 2022 till år 2023, vilket kan förklaras med det relativa prisläget. Andelen färdsträcka biogas ökade marginellt till 32 procent. (SL ingår fortfarande inte i underlaget.)