På väg mot fossilfria transporter
Antal personbilar i trafik
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (Antal/1 000 inv) |
|---|---|---|---|
| 0 | Västerås | 2006 | 442,1 |
| 1 | Västerås | 2007 | 445,1 |
| 2 | Västerås | 2008 | 443,3 |
| 3 | Västerås | 2009 | 441,8 |
| 4 | Västerås | 2010 | 442,3 |
| 5 | Västerås | 2011 | 449,5 |
| 6 | Västerås | 2012 | 453,4 |
| 7 | Västerås | 2013 | 455,9 |
| 8 | Västerås | 2014 | 459,2 |
| 9 | Västerås | 2015 | 461,1 |
| 10 | Västerås | 2016 | 461,9 |
| 11 | Västerås | 2017 | 463,6 |
| 12 | Västerås | 2018 | 460,4 |
| 13 | Västerås | 2019 | 455,8 |
| 14 | Västerås | 2020 | 455,6 |
| 15 | Västerås | 2021 | 456,9 |
| 16 | Västerås | 2022 | 454,1 |
| 17 | Västerås | 2023 | 451,2 |
Kommentar
Analys
Antalet registrerade personbilar per capita har förblivit i det närmaste konstant under hela mätperioden, även om en liten nedgång sedan år 2021 kan skönjas. Inga säkra tecken på att alternativen till bilen vinner mark i svenskarnas resmönster kan dock spåras i denna indikator.
Detta speglas av att körsträckan i bil per capita också förblivit nästan konstant under samma tidsperiod. Här finns dock en tydligare antydan till att detta trafikarbete per capita börjat minska. En liknande trend kan ses i resesträckan per bil, som uppvisar ett svag avtagande. Det finns alltså tecken på att vi börjar använda befintlig fordonsflotta allt mindre effektivt, trots ambitioner om motsatsen med uppmuntran till samåkning och bildandet av bilpooler.
Övriga kommentarer
För kommunerna gäller siffran de fordon som är registrerade i den aktuella kommunen. Denna siffra påverkas av var företag registrerar sina fordon och speglar därför inte nödvändigtvis kommuninvånarnas beteende. Till exempel är många hyrbilar registrerade i Solna. Ett leasingföretag flyttade år 2011 från Malmö till Lund, vilket ger ett hack i kurvorna för båda kommunerna.