På väg mot fossilfria transporter
Antal bussar i trafik
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (Antal/1 000 inv) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Årjäng |
2007 |
2,23 |
|
1 |
Årjäng |
2008 |
1,71 |
|
2 |
Årjäng |
2009 |
2,22 |
|
3 |
Årjäng |
2010 |
2,13 |
|
4 |
Årjäng |
2011 |
2,14 |
|
5 |
Årjäng |
2012 |
2,43 |
|
6 |
Årjäng |
2013 |
2,41 |
|
7 |
Årjäng |
2014 |
2,55 |
|
8 |
Årjäng |
2015 |
1,11 |
|
9 |
Årjäng |
2016 |
0,60 |
|
10 |
Årjäng |
2017 |
0,40 |
|
11 |
Årjäng |
2018 |
0,40 |
|
12 |
Årjäng |
2019 |
0,60 |
|
13 |
Årjäng |
2020 |
0,30 |
|
14 |
Årjäng |
2021 |
0,10 |
|
15 |
Årjäng |
2022 |
0,20 |
|
16 |
Årjäng |
2023 |
0,51 |
Kommentar
Analys
Antalet bussar i trafik i Sverige förblev i det närmaste konstant under en lång följd av år fram till covid-pandemin år 2020. Detta speglar det faktum att resandet i buss inte ökade påtagligt under dessa år. Den långsamma ökning av kollektivtrafiken som vi såg före pandemin berodde istället på ökat spårburet resande.
Är 2020 minskade antalet bussar i trafik påtagligt. Detta kan sättas i samband med en nedskalad kollektivtrafik under pandemin. En återhämtning skedde år 2022, men antalet bussar per capita är år 2023 fortfarande lägre än alla år i mätserien före pandemin.
Övriga kommentarer
För kommunerna gäller siffran de fordon som är registrerade i den aktuella kommunen. Denna siffra påverkas av var företag registrerar sina fordon och speglar därför inte nödvändigtvis kommuninvånarnas beteende.