Gå direkt till sidans innehåll

Resesträcka i personbil

Indikator K. H.B3.A. 1

Genomsnittlig resesträcka i personbil per kommuninvånare (1 000 km/capita)

Rad-id Mätområde Datum Värde (1 000 km/capita)

0

Stenungsund

2006

13,7

1

Stenungsund

2008

14,2

2

Stenungsund

2009

13,9

3

Stenungsund

2010

13,8

4

Stenungsund

2011

13,8

5

Stenungsund

2012

13,5

6

Stenungsund

2013

13,4

7

Stenungsund

2014

13,3

8

Stenungsund

2015

13,4

9

Stenungsund

2016

13,7

10

Stenungsund

2017

13,6

11

Stenungsund

2018

13,2

12

Stenungsund

2019

10,8

13

Stenungsund

2020

10,3

14

Stenungsund

2021

10,2

15

Stenungsund

2022

10,1

Kommentar

Persontransportarbetet (personkm) dividerat med kommunens folkmängd.

Dessa uppgifter finns inte på kommunal nivå. Därför använder vi det nationella nyckeltalet om det genomsnittliga antalet personer i varje bil (indikator B3E) och multiplicerar med den genomsnittliga körsträckan per kommuninvånare för de bilar som är registrerade i kommunen (indikator H2C_KH).

OBS Den stora minskningen av resesträckorna år 2019 beror på ett tidsseriebrott. Trafikanalys beräknar transportarbete i personbil, cykel och gång med en ny metod från och med detta år, så att värdena inte kan jämföras med tidigare år. Numeriskt innebär förändringarna att transportarbetet i personbil skrivits ned drastiskt, att transportarbetet på cykel ökat, och att gångsträckorna minskat. Personbilstrafiken innefattar enbart personer 6-84 år från och med 2019 medan åren innan samtliga personer. Långa bilresor mer än en dag räknas inte med. Innan 2019 räknades alla förflyttningar utanför den egna tomten med i undersökningen. Sedan undersökningen 2019 räknas endast alla resor med som har ett ärende. Detta innebär att promenader eller cykelresor utan ärende inte räknas som en resa från och med 2019.

Analys
Bilresornas och busstrafikens andel av persontransporterna på väg höll sig ungefärligen konstanta på 91 % respektive 8 % under hela mätperioden fram till metodbytet år 2019. Ur detta perspektiv kunde alltså inga beteendeförändringar märkas som är på väg att bryta bilberoendet.

Efter tidsseriebrottet, under åren 2019-2022, finns en svag trend att andelen färdsträcka i bil tvärtom ökar på busstrafikens bekostnad. I huvudsak beror denna olyckliga utveckling på covid-pandemin, som drabbade kollektivtrafiken hårt. I absoluta tal har resesträckorna per capita i både bil och buss minskat under denna tidsperiod. Detta kan vara en övergående effekt av pandemin, men kan också bli en bestående effekt om andelen hemarbete förblir på en kvarstår nivå, så att antalet pendlingsresor minskar.

Övriga kommentarer
Denna siffra påverkas av var företag registrerar sina bilar, och speglar därför inte nödvändigtvis kommuninvånarnas beteende. Till exempel är många hyrbilar registrerade i Solna, vilket ger långa körsträckor för denna kommun. Ett leasingföretag flyttade år 2011 från Malmö till Lund, vilket ger ett hack i kurvorna för båda kommunerna.

Uppdaterad: 2023-09-30