Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Måluppfyllelse för fossil energianvändning i personbilar

Procentuell uppfyllelse av målet att minska den fossila energi per capita som våra personbilar skulle använda om de alla vore nya med 80 % jämfört med år 2010.
Mätområde Datum Värde (%)
Tibro 2010 7
Tibro 2011 11
Tibro 2012 17
Tibro 2013 22
Tibro 2014 24
Tibro 2015 25
Tibro 2016 29
Tibro 2017 32
Tibro 2018 28
Datakälla: Se indikatorerna H2A, H2B och H2C, som kombineras för att beräkna H2

Kommentar

Förklaring
Det fossila fotavtrycket från våra personbilar minskar om de blir energieffektivare (indikator H2A), körs med högre andel förnybara drivmedel (indikator H2B), och körs kortare sträckor (indikator H2C). Vi kombinerar dessa tre faktorer för att uppskatta förändringen av den fossila energi våra personbilar skulle använda om de alla vore nya. Målet (H2) är att denna energi ska minska med 80 % till år 2030.

Detta mål är förmodligen lättare att nå än motsvarande mål för vägtrafiken som helhet (H1), eftersom personbilarna förväntas ligga i framkant av teknikutvecklingen, och eftersom vi här bara tar hänsyn till nya personbilar. Om vi når detta spjutspetsmål finns alltså gott hopp om att nå det mer övergripande målet H1 med viss eftersläpning.

Om den fossila energianvändningen minskar linjärt från år 2010 och precis uppfyller målet om 80 % minskning år 2030, så följer kurvan den räta stigande linjen som delar ovanstående diagram på diagonalen. Om den fossila energinvändningen minskar snabbare rör vi oss upp i det gröna fältet. Minskar de långsammare sjunker kurvan ned i det vita fältet.

Läs mer om detta index här. Där kan du också följa utvecklingen hos de tre faktorer H2A, H2B och H2C som ligger till grund för beräkningen av den grad av måluppfyllelse som visas i ovanstående diagram.

Analys
De första åren efter 2010 gick utvecklingen mot målet snabbare än vad som egentligen krävdes, om man jämför med den linjära referensutvecklingen. Det berodde till viss del på att nya bilar långsamt blev snålare (H2A), men framför allt på att andelen förnybara drivmedel ökade snabbt dessa år. (H2B).

Utvecklingstakten bromsade in 2013, vilket kan förklaras med att körsträckorna per capita då började öka långsamt (H2C).

År 2017 bromsade utvecklingen mot målet in ytterligare. Det berodde på dels på att trenden att nya bilar blev energieffektivare stannade av helt, dels på att ökningen av andelen förnybara drivmedel bromsade in.

År 2019 vände den förnybara andelen drivmedel en aning nedåt. Att vi fortfarande rör oss långsamt mot målet beror på att körsträckorna också började vända nedåt detta år, samt på att nya bilar åter började bli lite mer energieffektiva i genomsnitt. Detta kan förklaras av att andelen energieffektiva laddbara fordon i nybilsförsäljningen nu stiger snabbt.

Sett över hela tioårsperioden från år 2010 har farten gradvis sjunkit i omställningen, så som den gestaltas i detta index. Motstridiga och ombytliga trender i hos de tre underliggande faktorerna gör den fortsatta utvecklingen svårbedömd.

Indikator SE.2
Uppdaterad: 2020-10-18