Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Använd mängd FAME

Energimängd FAME som använts som drivmedel, uppdelad i låginblandad och ren FAME (TWh)
FAME Senaste värdet (TWh) Datum
Totalt  3,24 2022
Låginblandad i diesel  2,54 2022
Ren FAME (B100)  0,70 2022
Datakälla: Energimyndigheten: Transportsektorns energianvändning, Energimyndigheten: Drivmedel 2022, SCB: Kvartalsvisa energibalanser (EN 20), SCB: Leveranser av biodrivmedel, kvartalsvis

Kommentar

FAME är en förkortning av fatty acid methyl ester, vilket på svenska blir fettsyremetylester. Den kan tillverkas av vegetabiliska eller animaliska fetter och oljor, t ex rapsolja, solrosolja och fiskolja. FAME uppstår vid så kallad förestring, där råvaran tillåts reagera med metanol.

Den FAME som används som drivmedel i Sverige tillverkas av rapsolja, och kallas därför rapsmetylester, vilket ofta fortkortas till RME. Råvaran är till överväldigande del importerad.

Den sammanlagda användningen av förnybar drivmedelsenergi per capita visas i indikator K1, och jämförs där med användningen av fossil drivmedelsenergi.

Analys
Användningen av RME har ökat påtagligt sedan mätperiodens början år 2006, men ökningen avstannade ungefär samtidigt som användningen av HVO sköt fart. Uppenbarligen drog HVO det längsta ståret i konkurrensen mellan de två typerna av förnybar diesel.

En stor del av lockelsen med HVO består i att den kemiskt sett liknar fossil diesel mycket mer än vad FAME gör. Därför kan HVO blandas in i höga halter utan att man frångår bränslespecifikationen för konventionell diesel MK1. Så är inte fallet med FAME, där den högsta tillåtna inblandningen är 7 procent. Jämfört med FAME har dessutom HVO bättre köldegenskaper och kan lagras längre.

HVO gynnades också av skattereglerna till och med år 2017 jämfört med FAME. Hela energiskatten fick dras av för HVO, medan FAME endast fick energiskatten nedskriven med cirka hälften. Detta gjorde HVO attraktiv även för den tunga trafiken av lastbilar och bussar, som annars är lätta att ampassa för FAME. Denna skattefördel var betydelsefull eftersom det är dyrare att tillverka HVO än FAME på grund av en mer komplex och energikrävande process.

Efter några års nedgång vände användningen av FAME uppåt igen år 2018. Detta kan sättas i samband med att energiskatten för den rena FAME som kan användas i tunga dieselfordon då togs bort helt. Våren 2019 var prisfördelen för FAME cirka 4 kronor per liter jämfört med HVO. Denna prisbild kan också ha bidragit till att användningen av HVO stagnerade år 2018 och minskade år 2019.

Den minskade användningen av HVO år 2019 kan också sättas i samband med att den viktiga råvaran PFAD (Palm Oil Fatty Acid) klassfificerades om från rest till samprodukt vid palmoljeraffinering den 1 juli 2019, vilket medförde att strängare hållbarhetskrav numera ställs på denna råvara. Brist på sådan mer hållbar PFAD har förmodligen bidragit till att användningen av FAME ökade ytterligare år 2019 , för att täcka efterfrågan på förnybar diesel. Denna efterfrågan är stor bland annat i busstrafiken, där många aktörer strävar mot fossilfrihet.

Den lilla nedgången i användningen av FAME år 2020 får sättas i samband med covid-pandemin. Den medförde minskad trafik generellt, och därmed minskat behov av drivmedel. Nedgången för FAME fortsatte under åren 2021 och 2022. Den allt mer ambitiösa reduktionsplikten för diesel uppfylldes med ökande inblandning av HVO.

Övriga kommentarer
Dataunderlaget hämtades till och med år 2016 från Energimyndighetens årliga rapport Transportsektorns energianvändning, där den kortperiodiska statistiken användes. Energimyndigheten har dock valt att inte fortsätta publiceringen av denna kortperiodiska statistik. Från och med år 2017 använder vi i största möjliga mån samma källmaterial som Energimyndigheten tidigare använde till dessa data, så att den statistik som presenteras här ska bli jämförbar över tid. Se här för ytterligare detaljer.

På grund av problem med den löpande rapporteringen av mängder levererade drivmedel till Energimyndigheten efter ett metodbyte används en annan datakälla från och med år 2018 jämfört med tidigare år. Sedan dess används istället data rapporterade av drivmedelsbolagen för hela föregående år enligt drivmedelslagen, hållbarhetslagen och reduktionsplikten, sammanställda i rapporterna Drivmedel 2018, Drivmedel 2019, och så vidare. Skillnaden mellan de två datakällorna när det gäller förnybar andel ligger på några få tiondels procentenheter, men jämförelser med tidigare år får ändå göras med viss försiktighet.

Indikator N.B2.C.9
Uppdaterad: 2023-10-14