Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Använd mängd etanol

Energimängd etanol som använts som drivmedel, uppdelad i låginblandad och höginblandad etanol (TWh)
Mätområde Datum Värde (TWh)
Totalt 2006 1,89
Totalt 2007 2,12
Totalt 2008 2,49
Totalt 2009 2,30
Totalt 2010 2,36
Totalt 2011 2,48
Totalt 2012 2,40
Totalt 2013 2,09
Totalt 2014 1,93
Totalt 2015 1,52
Totalt 2016 1,27
Totalt 2017 1,21
Totalt 2018 1,28
Totalt 2019 1,07
Totalt 2020 0,94
Totalt 2021 1,28
Totalt 2022 1,65
Låginblandad i bensin 2006 1,46
Låginblandad i bensin 2007 1,44
Låginblandad i bensin 2008 1,35
Låginblandad i bensin 2009 1,35
Låginblandad i bensin 2010 1,27
Låginblandad i bensin 2011 1,20
Låginblandad i bensin 2012 1,13
Låginblandad i bensin 2013 1,06
Låginblandad i bensin 2014 1,01
Låginblandad i bensin 2015 0,98
Låginblandad i bensin 2016 0,93
Låginblandad i bensin 2017 0,92
Låginblandad i bensin 2018 0,94
Låginblandad i bensin 2019 0,82
Låginblandad i bensin 2020 0,81
Låginblandad i bensin 2021 1,14
Låginblandad i bensin 2022 1,51
Höginblandad i E85 2006 0,42
Höginblandad i E85 2007 0,68
Höginblandad i E85 2008 1,14
Höginblandad i E85 2009 0,94
Höginblandad i E85 2010 1,09
Höginblandad i E85 2011 1,27
Höginblandad i E85 2012 1,27
Höginblandad i E85 2013 1,04
Höginblandad i E85 2014 0,92
Höginblandad i E85 2015 0,64
Höginblandad i E85 2016 0,34
Höginblandad i E85 2017 0,29
Höginblandad i E85 2018 0,34
Höginblandad i E85 2019 0,25
Höginblandad i E85 2020 0,13
Höginblandad i E85 2021 0,12
Höginblandad i E85 2022 0,11
Datakälla: Energimyndigheten: Transportsektorns energianvändning, Energimyndigheten: Drivmedel 2022, SCB: Kvartalsvisa energibalanser (EN 20), SCB: Leveranser av biodrivmedel, kvartalsvis

Kommentar

Den sammanlagda användningen av förnybar drivmedelsenergi per capita visas i indikator K1, och jämförs där med användningen av fossil drivmedelsenergi.

Analys
Etanol används dels för låginblandning i bensin, dels för höginblandning i E85.

Den använda mängden etanol till låginblandning har fram till nyligen slaviskt följt användningen av bensin, eftersom andelen etanol i bensinen hållit sig på fem volymprocent under en lång följd av år. Eftersom användningen av bensin minskat gradvis de senaste tio åren till följd av att andelen dieselbilar ökat har också användningen av låginblandad etanol minskat gradvis.

Åren 2021 och 2022 märks en markant uppgång i användningen av låginblandad etanol som en effekt av att reduktionsplikten för bensin nu kräver betydligt högre inblandning av biodrivmedel. Drivmedelsbolagen väljer än så länge att i första hand blanda in etanol, och endast använda en liten mängd biobensin.

Orsakerna till de stora variationerna i försäljningen av etanol höginblandad i E85 är mer komplexa. Om alla bilar som är godkända för E85 verkligen hade tankat E85 så skulle den använda energimängden höginblandad etanol följa antalet sådana bilar i trafik. Då skulle användningen av denna etanol ha ökat snabbt fram till 2010 eller 2011, och sedan planat ut på en konstant nivå. Men så ser inte historiken ut.

År 2011 och 2012 nådde användningen av etanol i E85 sin topp. Sedan börja den sjunka snabbt. Med andra ord började de som körde etanolbilar tanka allt mindre E85 och allt mer bensin. Skälen till detta är flera.

Ekonomin är förmodligen den viktigaste faktorn. Det var betydligt billigare att köra på E85 än bensin fram till hösten 2008, varefter bensinen blev billigare. Följaktligen sjönk andelen tankning av E85 drastiskt år 2009, från cirka 90 till cirka 50 procent, räknat på energibasis. Men den sålda mängden etanol hämtade sig snabbt från en svacka år 2009 och nådde nya höjder, eftersom antalet etanolbilar på vägarna fortfarande ökade snabbt.

Men andra faktorer började samtidigt trycka ned efterfrågan på E85, vilket gav utslag i vikande försäljning av E85 från och med år 2013. Redan åren 2007 och 2008 började etanolen få dåligt rykte på grund av en intensiv debatt om konkurrens om åkermark mellan odling för matproduktion och drivmedelsproduktion. Denna debatt fick näring av att spannmålspriserna skenade under samma period, vilket ledde till protester i flera storstäder i fattigare delar av världen, när priset på bröd och andra basvaror sköt i höjden. Dessa prisökningar tolkades som ett utslag av den ökande konkurrensen om odlingsbar mark. I efterhand är det tydligt att de snarare var en del i upptakten till finanskraschen hösten 2008. Inte bara spannmålspriserna accelererade, utan många andra råvarupriser. Sedan störtdök de när kraschen kom. Tydligast var korrelationen mellan oljepriset och matpriserna. Detta är inte så konstigt med tanke på att det moderna jordbruket är mycket energiintensivt. Trots att många debattörer sedan dess dämpat sina alarmistiska tongångar om konkurrensen mellan mat och bränsle kvarstår effekterna av diskussionen än idag i det allmänna medvetandet.

Även andra hållbarhetsproblem med etanolen diskuterades intensivt under samma tidsperiod. Det gällde till exempel arbetsvillkoren vid sockerrörsplantagen i Brasilien och det faktum att klimatnyttan hos en del ”fuletanol” var liten eller obefintlig jämfört med fossila drivmedel. Vissa inslag i denna debatt var vilseledande, men den var konstruktiv i så måtto att den ledde till att EU formulerade hållbarhetskriterier för biodrivmedel, vilka har varit viktiga för att bevara deras trovärdighet. Ändå kvarstod en dålig smak i munnen hos många människor efter alla ifrågasättanden.

Motorproblem var ytterligare en faktor som till slut ledde till vikande försäljning av E85. Åren 2009 och 2010 levererades etanol med höga halter sulfat, vilket satte igen spridarmunstycken. Detta ledde till att en standard för sulfathalten upprättades, och problemen försvann. Men det dåliga ryktet levde vidare, på samma sätt som i de andra fallen av negativ publicitet kring etanol. När det gäller motorproblem förstärktes etanolens dåliga rykte på ett olyckligt sätt av återförsäljare och märkesverkstäder, som började rekommendera etanolbilsägare att inte tanka E85 så ofta – trots att generalagenterna avfärdade dessa råd.

Den 1 december 2015 kom det som många trodde var dödsstöten för E85. Med hänvisning till EU:s statsstödsregler begränsades skatteavdraget för etanol i E85, vilket ledde till att bränslet blev klart dyrare än bensin. Full skattefrihet för höginblandad etanol med hållbarhetsbesked återinfördes dock den 1 januari 2018.

Som en bekräftelse på ekonomins avgörande betydelse bottnade följdriktigt användningen av etanol i E85 under åren 2016 och 2017, för att vända uppåt igen år 2018. Trots den återinförda skattebefrielsen har inte priset på E85 sänkts så mycket att det blivit påtagligt billigare att köra på E85 än bensin. Därmed har heller inte andelen ”rätt tankning” av etanolbilar återhämtat sig till mer än blygsamma 22 procent räknat på energibasis, att jämföra med bottennoteringen 13 procent krisåren 2016 och 2017.

Det positiva trendbrott för etanolens del som kunde anas år 2018 abröts år 2019. Priset på E85 steg trots skattebefrielsen, och under större delen av 2019 var det dyrare att köra sin etanolbil på E85 än på bensin. Det medförde att försäljningen av E85 sjönk. Den olyckliga prisbilden för E85 förvärrades under 2020, då jämförpriset på E85 periodvis var flera kronor högre än priset på bensin per liter. Även år 2021 var priserna på etanol E85 mycket höga och fluktuerande, delvis som en följd av oroliga råvarumarknader i efterdyningarna till covid-pandemin. Hösten 2022 sjönk jämförpriset på E85 och är sedan dess i nivå med bensinpriset. Detta ger visst hopp om att försäljningen ska ta fart.

Trots den kris som E85 genomgår är det fortfarande möjligt att tanka bränslet på fler än 1 500 tankställen. Bristfällig infrastruktur kan alltså inte ha bidragit till krisen. Tvärtom utgör den en god grund att stå på vid en nysatsning på etanol E85 från biltillverkarnas och politikernas sida.

Övriga kommentarer
Dataunderlaget hämtades till och med år 2016 från Energimyndighetens årliga rapport Transportsektorns energianvändning, där den kortperiodiska statistiken användes. Energimyndigheten har dock valt att inte fortsätta publiceringen av denna statistik. Från och med år 2017 använder vi i största möjliga mån samma källmaterial som Energimyndigheten tidigare använde till dessa data, så att den statistik som presenteras här ska bli jämförbar över tid. Se här för ytterligare detaljer.

På grund av problem med den löpande rapporteringen av mängder levererade drivmedel till Energimyndigheten efter ett metodbyte används en annan datakälla från och med år 2018 jämfört med tidigare år. Sedan dess används istället data rapporterade av drivmedelsbolagen för hela föregående år enligt drivmedelslagen, hållbarhetslagen och reduktionsplikten, sammanställda i rapporterna Drivmedel 2018, Drivmedel 2019, och så vidare. Skillnaden mellan de två datakällorna när det gäller förnybar andel ligger på några få tiondels procentenheter, men jämförelser med tidigare år får ändå göras med viss försiktighet.

Indikator N.B2.C.7
Uppdaterad: 2023-10-04