Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Klimatpåverkan hos bensin och etanol

Genomsnittlig klimatpåverkan i livscykelperspektiv hos svensksåld bensin MK1, E85, etanol och biobensin (g CO2ekv/MJ)
Mätområde Datum Värde (g CO2ekv/MJ)
Bensin MK1 2011 91,7
Bensin MK1 2012 91,6
Bensin MK1 2013 91,3
Bensin MK1 2014 91,5
Bensin MK1 2015 91,5
Bensin MK1 2016 91,3
Bensin MK1 2017 90,8
Bensin MK1 2018 90,2
Bensin MK1 2019 90,9
Bensin MK1 2020 89,1
Bensin MK1 2021 88,5
Bensin MK1 2022 85,5
Etanol 2011 31,8
Etanol 2012 29,7
Etanol 2013 28,7
Etanol 2014 35,7
Etanol 2015 33,0
Etanol 2016 34,6
Etanol 2017 32,7
Etanol 2018 29,6
Etanol 2019 27,7
Etanol 2020 20,0
Etanol 2021 12,0
Etanol 2022 7,7
E85 2011 48,2
E85 2012 44,1
E85 2013 40,4
E85 2014 52,3
E85 2015 52,3
E85 2016 51,0
E85 2017 48,8
E85 2018 48,5
E85 2019 48,8
E85 2020 48,6
E85 2021 45,9
E85 2022 49,6
Biobensin 2016 11,9
Biobensin 2017 13,0
Biobensin 2018 19,2
Biobensin 2019 22,2
Biobensin 2020 19,0
Biobensin 2021 9,5
Biobensin 2022 6,7
Datakälla: Energimyndigheten: Hållbara biodrivmedel och biobränslen, Drivmedel och biobränslen, Drivmedel 2016-2022, Energimyndigheten: personlig kommunikation

Kommentar

Klimatpåverkan hos bensin som till hundra procent är fossil antas vara 93,3 g CO2ekv/MJ well-to-wheels, enligt tilläggsdirektiv 215/652/EU till bränslekvalitetsdirektivet. I denna siffra ingår en schablon på 19,9 g/MJ för utsläpp vid utvinning, raffinering och transport. Klimatpåverkan hos svensk bensin MK1 blir något lägre på grund av låginblandingen av etanol (se indikator B2E).

Klimatpåverkan hos E85 är ett medelvärde över hela året. Klimatpåverkan blir högre på vinterhalvåret då halten etanol är något lägre än på sommarhalvåret. Observera att värdet för år 2021 är lägre än det som anges i Energimyndighetens rapport Drivmedel 2021. Det värdet är felaktigt eftersom det bygger på ett misstag från en leverantörer som rapporterat en alltför stor mängd bensin i sin E85.

Siffrorna för etanol gäller all etanol såld som drivmedel i Sverige oavsett hur den blandas i olika drivmedelskvaliteter.

Analys
Klimatpåverkan i livscykelperspektiv (well-to-wheels) hos biodrivmedel beror i stor utsträckning på om de är tillverkade av odlade råvaror eller av restprodukter och avfall. De senare tilldelas oftast betydligt lägre klimatpåverkan, eftersom utsläppsposter för markberedning, odling, och andra processer som sker före tillfället resten eller avfallet uppstår inte räknas in i utsläppsbudgeten. Etanol tillverkas mestadels av odlade råvaror och hade därför länge högre klimatpåverkan än förnybar diesel HVO, som ofta tillverkas av rester och avfall.

Även biodrivmedel tillverkade av odlade råvaror kan dock ha mycket låg klimatpåverkan om tillverkningsprocessen optimeras. Så är fallet i många svenska produktionsanläggningar. Tyvärr är endast en liten andel av den etanol vi använder svensktillverkad.

Den 1 juli 2018 infördes reduktionsplikten, som innebär att klimatpåverkan hos bensin och diesel ska minska enligt en förutbestämd kurva till år 2030 genom inblandning av fossilfria drivmedelskomponenter. Ju lägre klimatpåverkan ett biodrivmedel har, desto mindre inblandad mängd behövs för att uppfylla plikten. Det ger ett incitament att använda de bästa biodrivmedlen för låginblandning, och resten för att sälja i höginblandad eller ren form. Denna effekt har blivit synlig de senaste åren, då klimatpåverkan hos biobensin och låginblandad etanol sjunkit, men inte klimatpåverkan hos etanolen i E85.

Det viktigaste att lägga på minnet är att alla biodrivmedel som används i Sverige har mycket lägre officiell klimatpåverkan än fossil bensin och diesel.

Indikator N.B2.D.1
Uppdaterad: 2023-10-14