Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Förnybar andel i låginblandad diesel

Genomsnittlig procentuell andel förnybar diesel i låginblandad diesel
Mätområde Datum Värde (Volym-%)
FAME 2006 5,1
FAME 2007 4,5
FAME 2008 4,8
FAME 2009 5,7
FAME 2010 5,6
FAME 2011 5,7
FAME 2012 5,8
FAME 2013 5,6
FAME 2014 5,7
FAME 2015 5,2
FAME 2016 5,4
FAME 2017 4,7
FAME 2018 5,5
FAME 2019 5,8
FAME 2020 5,5
FAME 2021 4,7
FAME 2022 4,8
FAME + HVO 2006 5,1
FAME + HVO 2007 4,5
FAME + HVO 2008 4,8
FAME + HVO 2009 5,7
FAME + HVO 2010 5,6
FAME + HVO 2011 6,8
FAME + HVO 2012 8,3
FAME + HVO 2013 12,5
FAME + HVO 2014 15,5
FAME + HVO 2015 19,8
FAME + HVO 2016 24,9
FAME + HVO 2017 20,4
FAME + HVO 2018 23,0
FAME + HVO 2019 23,3
FAME + HVO 2020 24,4
FAME + HVO 2021 26,8
FAME + HVO 2022 33,6
Datakälla: Energimyndigheten: Transportsektorns energianvändning, Energimyndigheten: Drivmedel 2022, Energimyndigheten: Personlig kommunikation, SCB: Kvartalsvisa energibalanser (EN 20), SCB: Leveranser av biodrivmedel, kvartalsvis

Kommentar

Observera att den förnybara andelen uttrycks som volymprocent i denna indikator snarare än som energiprocent.

Analys
Den förnybara andelen i diesel nådde en topp år 2016. Att den sjönk därifrån år 2017 berodde främst på att ren förnybar diesel HVO100 då slog igenom på den svenska marknaden. Detta drog undan en viss mängd tillgänglig HVO från att användas till låginblandning, men den sammanlagda använda mängden HVO fortsatte att öka.

Den 1 juli 2018 infördes reduktionsplikten, som innebär att klimatpåverkan per liter diesel och bensin ska minska enligt en förutbestämd kurva till år 2030. Detta uppnås genom en allt högre inblandning av biodrivmedel. I samband med detta försvann skattebefrielsen för den förnybara diesel (HVO eller FAME) som användes till låginblandning. Eftersom dessa biodrivmedel är dyrare än fossil diesel blandades det inte in mer av dem än vad som behövdes för att uppfylla plikten. Detta bidrog till att den förnybara andelen i dieseln stagnerade åren 2018 och 2019.

Den förnybara andelen i diesel har dock börjat öka igen i takt med den gradvisa skärpningen av reduktionsplikten. De allt skarpare kraven uppfylls främst genom en ökande inblandning av HVO, eftersom halten FAME inte kan överstiga cirka 7 procent utan att förändra dieselns egenskaper för mycket.

Övriga kommentarer
Dataunderlaget hämtades till och med år 2016 från Energimyndighetens årliga rapport Transportsektorns energianvändning, där den kortperiodiska statistiken användes. Energimyndigheten har dock valt att inte fortsätta publiceringen av denna kortperiodiska statistik. Från och med år 2017 använder vi i största möjliga mån samma källmaterial som Energimyndigheten tidigare använde till denna rapport, så att den statistik som presenteras här ska bli jämförbar över tid. Se här för ytterligare detaljer.

På grund av problem med den löpande rapporteringen av mängder levererade drivmedel till Energimyndigheten efter ett metodbyte används en annan datakälla från och med år 2018 jämfört med tidigare år. Sedan dess används istället data rapporterade av drivmedelsbolagen för hela föregående år enligt drivmedelslagen, hållbarhetslagen och reduktionsplikten, sammanställda i rapporterna Drivmedel 2018, Drivmedel 2019, och så vidare. Skillnaden mellan de två datakällorna när det gäller förnybar andel ligger på några få tiondels procentenheter, men jämförelser med tidigare år får ändå göras med viss försiktighet.

Indikator N.B2.E.3
Uppdaterad: 2023-10-07