Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Använd mängd FAME

Energimängd FAME som använts som drivmedel, uppdelad i låginblandad och ren FAME (TWh)
Datakälla: Energimyndigheten: Transportsektorns energianvändning, Energimyndigheten: Drivmedel 2018, SCB: Kvartalsvisa energibalanser (EN 20), SCB: Leveranser av biodrivmedel, kvartalsvis

Kommentar

Dataunderlaget hämtades till och med år 2016 från Energimyndighetens årliga rapport Transportsektorns energianvändning, där den kortperiodiska statistiken användes. Energimyndigheten har dock valt att inte fortsätta publiceringen av denna rapport. Från och med år 2017 använder vi i största möjliga mån samma källmaterial som Energimyndigheten tidigare använde till denna rapport, så att den statistik som presenteras här ska bli jämförbar över tid. Se här för ytterligare detaljer.

OBS! På grund av problem med den löpande rapporteringen av mängder levererade drivmedel till Energimyndigheten efter ett metodbyte används en annan datakälla för år 2018 än för tidigare år. Detta år används istället data rapporterade av drivmedelsbolagen för hela föregående år enligt drivmedelslagen, hållbarhetslagen och reduktionsplikten, sammanställda i rapporten Drivmedel 2018. Skillnaden mellan de två datakällorna är liten, men jämförelser med tidigare år får ändå göras med viss försiktighet.

Den sammanlagda användningen av förnybar drivmedelsenergi per capita visas i indikator K1, och jämförs där med användningen av fossil drivmedelsenergi.

Analys
FAME är en förkortning av fatty acid methyl ester, vilket på svenska blir fettsyremetylester. Den kan tillverkas av vegetabiliska eller animaliska fetter och oljor, t ex rapsolja, solrosolja och fiskolja. FAME uppstår vid så kallad förestring, där råvaran tillåts reagera med metanol.

Den FAME som används som drivmedel i Sverige tillverkas av rapsolja, och kallas därför rapsmetylester, vilket ofta fortkortas till RME. Råvaran är till överväldigande del importerad.

Användningen av RME har ökat påtagligt sedan mätperiodens början år 2006, men ökningen avstannade ungefär samtidigt som användningen av HVO sköt fart. Uppenbarligen drog HVO det längsta ståret i konkurrensen mellan de två typerna av förnybar diesel.

En stor del av lockelsen med HVO består i att den kemiskt sett liknar fossil diesel mycket mer än vad FAME gör. Därför kan HVO blandas in i höga halter utan att man frångår bränslespecifikationen för konventionell diesel MK1. Så är inte fallet med FAME, där den högsta tillåtna inblandningen är 7 procent. Jämfört med FAME har dessutom HVO bättre köldegenskaper och kan lagras längre.

HVO gynnades också av skattereglerna till och med år 2017 jämfört med FAME. Hela energiskatten fick dras av för HVO, medan FAME endast fick energiskatten nedskriven med cirka hälften. Detta gjorde HVO attraktiv även för den tunga trafiken av lastbilar och bussar, som annars är lätta att ampassa för FAME. Denna skattefördel var betydelsefull eftersom det är dyrare att tillverka HVO än FAME på grund av en mer komplex och energikrävande process.

Efter några års nedgång vände användningen av FAME uppåt igen år 2018. Detta kan sättas i samband med att energiskatten för den rena FAME som kan användas i tunga dieselfordon då togs bort helt. Våren 2019 är prisfördelen för FAME cirka 4 kronor per liter jämfört med HVO. Denna prisbild kan också ha bidragit till att användningen av HVO minskade år 2018.

Indikator N.B2.C.9
Uppdaterad: 2019-07-15