Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Andel förnybara drivmedel i vägtrafiken

Den förnybara andelen energi jämförs i grönt med 2010 års värde, samt en referensutveckling då Bilen, Bränslet och Beteendet bidrar lika mycket till att uppfylla målen för nya personbilar och tunga lastbilar (index H2 respektive H3).
Procentuell andel förnybar drivmedelsenergi i vägtrafiken
Datum Värde (%)
2006 3,2
2007 4,1
2008 4,9
2009 5,3
2010 5,7
2011 6,8
2012 8,3
2013 9,7
2014 12,0
2015 14,7
2016 18,9
2017 21,2
2018 22,9
Datakälla: Energimyndigheten: Transportsektorns energianvändning, Energimyndigheten: Drivmedel 2018, SCB: Kvartalsvisa energibalanser (EN 20), SCB: Leveranser av biodrivmedel, kvartalsvis, SCB: Leveranser av fordonsgas

Kommentar

OBS! På grund av problem med den löpande rapporteringen av mängder levererade drivmedel till Energimyndigheten efter ett metodbyte används en annan datakälla för år 2018 än för tidigare år. Detta år används istället data rapporterade av drivmedelsbolagen för hela föregående år enligt drivmedelslagen, hållbarhetslagen och reduktionsplikten, sammanställda i rapporten Drivmedel 2018. Skillnaden mellan de två datakällorna när det gäller förnybar andel ligger på några få tiondels procentenheter, men jämförelser med tidigare år får ändå göras med viss försiktighet.

Förklaring
Denna indikator används för att beräkna index H2 och H3.

Referensutvecklingen längs den stigande räta linjen motsvarar att Bilen (H2A), Bränslet (H2B) och Beteendet (H2C) bidrar lika mycket till att uppfylla målet H2. Detta behöver inte vara fallet - ett ben kan komma att bidra mer än de andra till måluppfyllelsen.

Andelen förnybar drivmedelsenergi beräknas utifrån den fossila och förnybara drivmedelsenergi som visas i indikator K1.

Analys
De senaste årens accelererande ökning av andelen förnybar energi beror nästan uteslutande på en kraftig ökning av användandet av HVO-diesel, medan användandet av biogas endast ökar blygsamt, biodiesel RME stagnerar och användandet av etanol minskar drastiskt. Utvecklingen för dessa biodrivmedel analyseras under respektive diagram i indikator B2C.

Denna ensidighet är också en del av förklaringen till att ökningen av andelen förnybar energi bromsade in år 2017, med en begynnande brist på hållbar råvara till HVO i kombination med en tilltagande internationell efterfrågan. År 2018 vände användningen av HVO nedåt, vilket innebar att den förnybara andelen drivmedelsenergi också vände nedåt.

En möjlig förklaring till detta är att den ökande globala efterfrågan och begränsade tillgången medför att priset på HVO pressats uppåt, vilket gjort att HVO blivit mindre konkurrenskraftig i Sverige.

En annan möjlig förklaring står att finna i reduktionsplikten, som infördes den 1 juli 2018. Den innebär att klimatpåverkan hos diesel (och bensin) ska minska enligt en förutbestämd kurva genom inblandning av förnybara drivmedel, t.ex. HVO. Samtidigt försvann skattelättnaderna för de förnybara drivmedel som låginblandas på detta sätt. Eftersom förnybara drivmedel fortfarande är dyrare att tillverka än fossila drivmedel innebär detta att drivmedelsbolagen inte blandar in mer förnybart i sin diesel och bensin än vad plikten kräver. Det golv för inblandning av förnybara drivmedel som reduktionsplikten innebär blir i praktiken därmed också ett tak. Det är möjligt att plikten för 2018 var så lågt satt att detta tak kapade en tillväxt av HVO som annars kunde ha fortsatt.

Reduktionsplikten har flera fördelar, men det är olyckligt om de förutbestämda pliktkurvorna i kombination med skattesystemet hämmar en omställning till fossilfrihet som skulle kunna gå snabbare.

Se också analysen av måluppfyllelsen av index H2.

Övriga kommentarer
Dataunderlaget hämtades till och med år 2016 från Energimyndighetens årliga rapport Transportsektorns energianvändning, där den kortperiodiska statistiken användes. Energimyndigheten har dock valt att inte fortsätta publiceringen av denna rapport. De årliga volymerna fossil bensin och diesel hämtades av Energimyndigheten från SCB:s Kvartalsvisa energibalanser fjärde kvartalet (EN 20), Tabell 1:D, post 9.2. Från och med år 2017 hämtar vi därför dessa data direkt från denna tabell. De årliga volymerna förnybar diesel och etanol hämtas från och med år 2017 från SCB:s tabell Leveranser av biodrivmedel, kvartalsvis. De årliga volymenerna biogas och fossil naturgas hämtas från och med år 2017 från SCB: tabell Leveranser av fordonsgas.

Andelen förnybar drivmedelsenergi i alla svenska kommuner i hela transportsektorn redovisas i den kommunala indikatorn B2A_KH. Lägg märke till att den förnybara andel i hela transportsektorn i riket som helhet som redovisas i denna kommunala indikator för att jämföra med de enskilda kommunerna inte är identisk med den förnybara andel i vägtrafiken för riket som helhet som redovisas här. Avgränsningar och statistikkällor är olika.

För att beräkna måluppfyllelsen H2_KH för minskat fossilt fotavtryck från personbilar för enskilda kommuner använder vi tills vidare samma nationella andel förnybar drivmedelsenergi i vägtrafiken för alla kommuner. Även om detta val suddar ut skillnaden mellan de drivmedel som används i olika kommuner så bedömer vi att osäkerheten i den kommunala statistik som redovisas i indikator B2A_KH fortfarande är för stor för att användas i detta syfte, främst på grund av svårigheten med att allokera drivmedelsanvändningen till rätt kommun.

Indikator N.B2.A
Uppdaterad: 2019-07-15